Valrörelser innebär engagemang och demokrati, men även sabotage och fulspel. Enligt Moderaterna i Skellefteå har de flesta av deras valskyltar inför Europaparlamentsvalet rivits ner, bara något dygn efter att de sattes upp.
Det är inte första gången det händer. När jag frågar Andreas Löwenhöök, gruppledare (M) i kommunen, berättar han om återkommande sabotage. Vänstersympatisörer har rivit ner partiets affischer och klistrat över med sina egna. Vid det förra riksdagsvalet var Socialdemokraternas skyltar skonade på en plats där moderaternas skylt hade förstörts.
I denna valrörelse har klisterlappar från Feministiskt initiativ hamnat på Moderaternas affischer. Men sabotaget har inte enbart kommit från vänsterhåll: inför valet 2006 förstördes M-skyltar av högerextremister.
Även Piratpartiet har drabbats. Leif Ershag, aktiv piratpartist i Skellefteå, berättar att partiets valsedlar vid tidigare val hamnat på undanskymda platser i ett flertal vallokaler. Han känner sig säkrare med förtidslokalerna, eftersom valnämnden kan få svårt att hålla koll på vallokalerna på själva valdagen. På andra håll, som i Malmö, har partiet fått valstugor vandaliserade.
Exemplen på sabotage är många, och samtliga partier har råkat ut för något. Icke desto mindre är det allvarligt med alla dessa, olagliga ska nämnas, försök att stoppa budskap från meningsmotståndare. Det hedrar Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt att han tidigare i veckan markerade mot partiets ungdomsförbund som deltagit i en aktion – äggkastning inkluderad – för att hindra Sverigedemokrater att hålla ett torgmöte i Göteborg. Fler borde ta efter.
Särskilt mycket stöd från de andra partierna, efter de förstörda skyltarna, har Skelleftemoderaternas Löwenhöök inte märkt av, berättar han. De offentliga uttalandena uteblir. På sin höjd har Vänsterpartiet tagit ungdomsförbundet i örat, om skadegörelse från någon av deras sympatisörer har avslöjats. Allianspartierna har kommit överens om att hjälpas åt för att lappa och laga förstörda skyltar. Det är bra.
Ännu bättre vore det om samtliga partiledningar, när deras sympatisörer varit i farten, markerade mot sabotage. Vad säger exempelvis Gudrun Schyman om att Fi-sympatisörer ger sig på andra partiers skyltar?
För varje vandaliserad valstuga eller affisch borde det finnas demokrater som reagerar. I en demokrati argumenterar man för sin sak – man förstör inte andras.