FOTO: SIMON PAULIN/SVD/TT
Män kan inte våldtas, konstaterade den finlandssvenska författaren Märta Tikkanen, i titeln på en roman från mitten av 1970-talet, publicerad mitt i en våldtäktsdebatt.
Hon hade fel, män kan visst våldtas, och när de våldtas, eller utsätts för andra sexuella övergrepp, står samhället ofta handfallet. Vården saknar rutiner för att ta hand om män som utsatts för sexuella övergrepp, visar en granskning som RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) har gjort.
För något år sedan sände Sveriges Radio en skakande dokumentär om män som våldtagits. X hade varit på krogen, druckit en del, gick hem med fel man och blev våldtagen i en lägenhet. Med blödande ändtarm tog han sig till akutmottagningen i en av landets större städer. Han plåstrades om och skickades hem. X sa ungefär så här: ”Det värsta av allt var att jag visste att de visste vad som hade hänt. Men jag fick ingen hjälp. Förmodligen visste de inte hur de skulle handkas med situationen”. Våldtäkten blev aldrig polisanmäld, X orkade helt enkelt inte, som så många andra våldtäktsoffer, manliga såväl som kvinnliga.
Den mannens historia är långtifrån unik i dagens Vårdsverige. Hälften av landstingen kan inte garantera akut psykologisk hjälp till en våldtagen man och i åtta av 21 län saknas kunskap om vart han ska vända sig, skriver RFSU:s ordförande Kristina Ljungros på DN Debatt.
Skillnaderna landstingen emellan är dock stor. Västerbotten klarade sig riktigt bra i RFSU:s stickprovsundersökning. Både män och kvinnor som sades ha blivit utsatta för sexuella övergrepp fick ett bra akut bemötande och snabb information om vart de kunde vända sig. I länet finns också Asta-mottagningen, en specialiserad öppenvårdmottagning inom psykiatriska kliniken, där personer över 18 år med psykiatriska problem relaterade till erfarenheter av sexuella övergrepp i barndomen eller vuxen ålder kan få hjälp.
På andra platser finns det en inte obetydlig risk att den våldtagne mannen slussas fram och tillbaka mellan olika vårdenheter, att fokus ligger på det akuta omhändertagandet och att de känslomässiga behoven glöms bort. Vilket kan få förödande konsekvenser. Bland män och kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp är posttraumatiskt stressyndrom tre till fem gånger vanligare.
Det är dags för Socialstyrelsen (eller Sveriges kommuner och landsting) naturligtvis i samarbete med expertis och landstingen/regionerna, att utfärda en instruktionsbok i omhändertagande av manliga våldtäktsoffer. Vem som ska göra vad och i vilken ordning det ska göras.
Män som utsätts för olika former av sexuella övergrepp behöver hjälp, precis på samma sätt som den våldtagna kvinnan. Det behövs helt enkelt större kunskap och medvetenhet hos delar av vårdpersonalen om att män faktiskt kan våldtas.