EU-valet närmar sig med stormsteg.
Eftersom varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet kommer att driva en utträdeslinje finns det goda förutsättningar för att valet kommer att handla om vad EU-val ska handla om: hur ett framtida EU ska se ut och vilken politik som ska drivas.
Aldrig tidigare har inställningen till EU varit så positiv. Förhoppningsvis kan det leda fram till att fler tar EU-valet på allvar, och att fler går och röstar. 2014 röstade bara drygt hälften av den svenska valmanskåren. Det kan jämföras med belgarnas 89,64 procent, luxemburgarnas 85,55 och maltesernas 74,80.
Det finns fortfarande en känsla av vi och de, vi svenskar och de i Bryssel. Så borde det inte vara. De lagar som parlamentet stiftar påverkar i högsta grad Sverige, och oss.
Det borde vara en självklarhet, att kunna gå och rösta, men det är det inte för alla. Enligt en undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB) är valdeltagandet lägre bland personer med funktionsnedsättningar. En förklaring är att vallokalerna helt enkelt inte är anpassade för dem.
I samband med höstens val undersökte Myndigheten för delaktighet nästan 200 vallokaler. Resultatet tyder på att det fortfarande finns mycket att göra innan alla, oavsett funktionsförmåga, har lika möjlighet att rösta.
Så får det naturligtvis inte vara.
Det är en skrämmande bild som målas upp av Myndigheten för delaktighet, den myndighet som har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i samhället. Kommunerna som ansvarar för att vallokalerna är tillgänglighetsanpassade tar uppenbarligen inte frågan på tillräckligt stort allvar.
72 procent av vallokalerna saknade på- och avstigningsplats för färdtjänst och taxi nära entrén, 35 procent saknade tillgänglig toalett stor nog för personer som använder eldriven rullstol, 25 procent saknade låg röstningsskärm anpassad för personer som använder rullstol och 24 procent hade höga trösklar. Det var bara ett litet axplock.
Det här handlar heller inte bara om mindre kommuner. I en stor kommun som Göteborg var Anders Westgerd, verksamhetsledare för Gil, en förening som uppmärksammar funktionsfrågor, själv nära att ge upp. Han stötte på hinder på hinder och beskriver för Sveriges Radio en parkour-liknande upplevelse med sin rullstol.
Situationer aktualiserar än en gång e-röstning som ett alternativ till att besöka en vallokal eller rösta genom ombud. Vi deklarerar och uträttar bankärenden med hjälp av datorn eller mobiltelefonen, så varför skulle vi inte kunna rösta? Som situationen ser ut i dag skulle e-röstning kunna underlätta för personer med funktionsnedsättning.
Men valhemligheten?
Visst är det viktigt att valhemligheten bevaras. Men det borde rimligen gå att hitta lösningar på de problem som kan uppstå vid e-röstning. En fördel med e-val är att det blir en form av förtidsval, som kan göra det möjligt att rösta återkommande gånger där den sist avgivna rösten räknas. Det minskar risken att väljarna skulle påverkas av andra.
Förr eller senare är Sverige moget för elektronisk röstning. Varför inte förr. Varför inte i samband med valet 2022, och varför då inte göra e-röstning på prov tillgänglig för personer med funktionsvariationer. Nu när kommunerna inte kan garantera deras demokratiska rättighet, att få rösta, måste någon annan göra det.