Bättre sent än aldrig, kan man väl säga. Plötsligt vaknade den europeiska medelkonsumenten upp ur sitt dvalliknande tillstånd: ”Hästkött, i lasagne, det är ju fruktansvärt, en skandal”.
Med den europeiska medelkonsumenten menas i det här sammanhanget alla de konsumenter som i stor utsträckning låter priset styra sina inköpsvanor, som gladeligen handlar fläskfilé från Danmark, nötkött från Brasilien, lammkött från Nya Zeeland och så vidare eftersom de varorna råkar vara lite billigare. Utan att vidare reflektera över hur det kan komma sig att importerade matvaror är billigare än inhemska i allmänhet och lokalt odlade (eller framtagna) i synnerhet.
Sett ur det perspektivet är alla vi konsumenter, i större eller mindre omfattning, medskyldiga till den livsmedelsskandal som håller på att rullas upp. Prispressen är hård, i led efter led, från bonden via slakterierna, grossisterna, livsmedelsföretagen och ända ut till butikshyllorna. Finns det några euro att tjäna så gör man det: på allt från usel djurhållning och långa, plågsamma transporter och tveksamma slaktmetoder till ren kriminalitet. För i fallet med hästköttet som hamnade på villovägar handlar det inte om någonting annat än kriminalitet, i ett eller flera led. Det finns mycket pengar att tjäna på fusk av olika slag. Och ju mer fusk, desto billigare kan varorna säljas, desto attraktivare blir de för oss konsumenter.
Vill man göra det enkelt för sig kan man generaliserande lägga skulden på EU. Den fria rörligheten av varor och tjänster har nämligen inte bara lett till ökad handel, tillväxt och jobb, utan också till att kriminaliteten blivit gränslös, svårare att bekämpa. Någonstans i en kedja från ett rumänskt slakteri, till en handlare i Nederländerna, till en annan handlare i Cypern, till en fransk firma, till en tillverkare i Luxemburg, till en svensk firma och vidare ut till frysdiskarna har någon (eller några) förmodligen tjänat en rejäl hacka på att fuska. Den infriade förhoppningen att den fria rörligheten skulle leda till bättre och billigare varor har också inneburit fler kryphål för dem som vill ha ett hål att krypa igenom.
En aspekt som mer eller mindre kommit bort i den senaste av europeiska matskandaler är hur vi, helt vanliga konsumenter, ska förhålla oss. Mycket handlar om vi är beredda att betala vad det kostar att välja närproducerat före därproducerat, det vill säga köpa mer lokala råvaror, helst av allt närproducerade och kravodlade. Som konsumenter har vi faktiskt makten att välja, och möjligheten att påverka, även om inte alla i alla lägen har de ekonomiska möjligheterna därtill. Det är kanske någonting att tänka på nästa gång du går och handlar.