Drönare kommer bli ett naturligt inslag i glesbygden inom en nära framtid.
Hör du surret?
Det är inte bara ljudet av en drönare som närmar sig, utan även framtiden.
Nästa steg i den så kallade glesbygdsmedicinen, uppfinningsrika lösningar inom telemedicin där glesbygdsinvånare kan ta egna tester och ha kontakt med läkare på distans via video, är att en drönare kommer lastad med rätt medicin.
Även prover och lättare sjukvårdsutrustning ska kunna transporteras på detta flexibla vis till Västerbottens inland. Om icke akut läkarbedömning och provtagning kan göras på distans ska givetvis även medicinen finnas lätt tillgänglig utan att patienten ska behöva ta sig stora sträckor för att bli frisk.
P4 Västerbotten rapporterar att Chalmers tekniska högskola i Göteborg utvecklar en medicindrönare med teststart den kommande våren. Den ska kunna flyga i alla fall sju mil med en lastkapacitet på åtta kilo. I framtiden blir det säkerligen möjligt för drönarna att flyga mångdubbelt det avståndet.
Det här handlar inte bara om en smart lösning för glesbygdens behov. Det handlar också om en på alla sätt och vis mer hållbar ordning än vägtransport för en eller två personer med en minimal om än viktig last.
Flygtransporter i miniformat öppnar upp för en individualiserad service i stället för att patienten kanske måste vänta några dagar extra för att olika slags läkemedel ska kunna transporteras till olika patienter via bil eller lastbil.
Fler transporter med hjälp av drönare är bättre för miljön, avlastar vägarna och minskar därmed risken för trafikolyckor, och sparar tid för människor att lägga på annat än att ta sig från plats A till plats B.
Det är tydligt att drönarna hör framtiden till. De mekaniserade arbetsbina håller redan på att revolutionera teknik- och serviceindustrin och har möjligheten att öka säkerheten och tryggheten för människor inom en rad olika områden.
Gruvbolaget LKAB har i flera år använt drönare för att kartlägga förändringar i sanddammar och dagbrott och lade tidigare i somras sin första order på en drönare som ska kunna navigera i beckmörka schakt.
Andra modeller av gruvdrönare har förmågan att både kunna klättra och simma genom trånga utrymmen där det varken finns ljus eller gps-funktioner. Intuitiva och automatiserade drönare som undersöker miljöer som vi människor inte kommer åt är, ursäkta gruvskämtet, guld värt.
Ett annat användningsområde skulle kunna vara vägreparationer. Tidningen Ny Teknik skrev tidigare i somras om en ny typ av drönare, som med inbyggda 3D-skrivare skulle kunna identifiera och laga sprickor, vägskador och potthål i vägar nattetid.
Ekonomiskt, logistiskt smart och rena rama science fiction. Och helt rätt för lands- och glesbygden som även fortsättningsvis kommer vara beroende av motortrafik.
Drönarservice och teknikutveckling är en tillväxtbransch redan i dag. Givet avstånden i Västerbotten och i norra Sverige är dessa delar av landet särdeles lämpade för att bli testområde för framtidens transporter – redan i dag.
Csaba Bene Perlenberg