Ta en kommun som Skellefteå, med en klart uttalad politisk ambition att växa, som vill vara 80 000 invånare 2030; behöver en sådan kommun överhuvudtaget bry sig om allehanda rankingar och kommunlistor.
Självklart ska man vara kritisk till hur rankingarna görs och ifrågasätta vilka parametrar som väger tungt. Man ska också vara medveten om att bakom många av undersökningarna finns en organisation med en mer eller mindre klart uttalad agenda. Med det sagt: självklart ska en kommun, i det här fallet Skellefteå, ta åt sig av kritiken, både den som är positiv och den som är negativ.
Tidigare i veckan presenterade Svenskt näringsliv sin årliga ranking av kommunernas näringslivsklimat. Efter att förra året ha kravlat sig upp över 200-strecket hamnade Skellefteå i år på plats 202, minus 17 placeringar. Inget jätteras, men ändå en tydlig indikation på att många av Skellefteås företagare inte är nöjda. Det handlar om attityder och det handlar om en kommun, som enligt företagarna, tränger undan privat näringsverksamhet.
Skellefteå kommun säger sig ha gjort en hel del för att förbättra näringslivsklimatet. Men om inte kommunens företagare är ”sura gamla gubbar som med automatik måste klaga på allt”, som jag inte tror att de är, har kommunen antingen inte gjort tillräckligt mycket, eller gjort fel saker.
Mycket svårare än så är det faktiskt inte.
Om man tar sig tid att studera siffror och diagram finns det en parameter som oroar mer än de andra. Och det är tillgången till kompetens, eller rättare sagt bristen på densamma. 2008 hamnade Skellefteå på plats 25 sju år senare på plats 222.
Ett mindre gott företagsklimat, oavsett om det är faktiskt eller bara upplevt, lär få en och annan företagare att tänka till en gång extra innan han eller hon etablerar sig i Skellefteå. Samtidigt gör bristen på kompetens att de företag som redan finns här har svårt att växa. Lägg därtill en bostadsbrist som i varje fall inte underlättar möjligheterna för företagen att få personer med rätt kompetens att flytta hit.
Bäst i landet vad gäller tillgång till kompetens är småländska Mullsjö. Anna Gillek Dahlström på Svenskt Näringsliv i Jönköping förklarar det med att företagen är bra på att vidareutbilda i grunden välutbildade personer. Kanske någonting för företagarna i Skellefteå ta efter.
Slutsatsen blir: Ska kommunen nå befolkningsmålet så behöver företagsklimatet förbättras. Och ska företagsklimatet kunna förbättras måste kommunen lyssna på företagarna. Det saknas i varje fall inte förbättringspotential.