FOTO: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT
Det bästa som kan hända nästa söndag när det ska folkomröstas om Centrumbron är ett valdeltagande över 50 procent och ett tydligt utslag.
FOTO: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT
Det bästa som kan hända nästa söndag när det ska folkomröstas om Centrumbron är ett valdeltagande över 50 procent och ett tydligt utslag.
Bandet backas till en gråkulen novemberdag 2011. Det har varit kommunal folkomröstning i skånska Ängelholm. Frågan det röstats om är om kommunen ska bygga en trafikled genom Pyttebroområdet eller inte. Föreningen Rädda Pyttebroområdet vill behålla Ängelholms gemyt och den unika prägel som området har. Kommunen vill bygga.
Dagen efter folkomröstningen skriver lokaltidningen så här: ”Valdeltagandet vid söndagens folkomröstning hör till de lägsta som uppmätts bland landets kommuner. Bara ett fåtal hamnar ännu längre ner på bottenlistan” (Helsingborgs Dagblad 2011-11-28). Valdeltagandet hamnade på 34,5 procent, nästan 60 procent sa nej.
Politikerna valde att köra över 60 procent av 34,5 procent av ängelholmsborna.
Första advent i kombination med en klass 3-storm medverkade förvisso inte positivt på valdeltagandet, men det generellt sett låga valdeltagandet i kommunala folkomröstningar är ett problem. Folkomröstningen ska se som ett sätt för en folkopinion att påverka politiken, men hur ska politiken förhålla sig till ett valdeltagande på 15, 20 eller 25 procent?
Det finns en del likheter mellan folkomröstningen om Pyttebroområdet och den om Centrumbron i Skellefteå. I båda fallen är en bro över ett vattendrag involverad och i båda fallen är det en fråga som är förhållandevis geografiskt begränsad, ju längre från händelsernas centrum, desto mindre är viljan att rösta, så brukar det vara.
Folkomröstningsinitiativet i Skellefteå har bidragit till en demokratisk aktivitet som annars inte skulle ha ägt rum. Det är bra. Men diskussionerna har också pekat på några av folkomröstningarnas svagheter. Man måste komma ihåg att demokratin inte sitter i själva folkomröstningen, det räcker inte med att få människor att rösta, deras röster måste också kunna påverka utfallet. Men frågan är hur många de måste vara för att politiken ska betrakta utfallet som legitimt.
Hälften ska rösta för att vi ska bry oss, tycker kommunalrådet Lorents Burman (S).
Men om valdeltagandet stannar på 47 procent. Är inte det en tillräcklig viljeyttring, kontrar oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) med.
Fortsättning lär följa.
Det där med folkomröstningar är inte lätt. Det finns inga enkla argument för eller emot, utan snarare en hel del av båda sorterna.
Det bästa som kan hända nästa söndag är ett valdeltagande över 50 procent och ett tydligt utslag. Ett sådant scenario hade gjort det svårt för förlorande sidan att inte respektera utslaget.