Vi börjar med att backa bandet.
Till lördagen den 16 augusti 2014.
I det som med stor sannolikhet blev Fredrik Reinfeldts (M) sista sommartal som stadsminister vädjade han till svenska folket att öppna sina hjärtan och ta emot de människor som flyr till Sverige undan krig och katastrofer. Han menade att de kommande årens flyktingströmmar skulle bli tuffa.
Det var i en tid när många Europeiska politikers svar på människor på flykt var stärkta gränser mot omvärlden, allt högre staket, allt mer taggtråd och allt mer elektronisk övervakning.
Nu är det EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som vädjar om medmänsklighet. I sitt årliga läget-i-unionen-tal sa han bland annat: ”Europa är bagaren på Kos som ger bort sitt bröd till hungriga och tärda. Europa är studenterna i München och Passau som ger kläder till nyanlända på järnvägsstationen. Att sätta eld på flyktingläger och vända bort blicken från fattiga och hjälplösa – det är inte Europa”.
Men det är precis vad många länder gör. Forna östländer som Slovakien, Tjeckien och Polen är till exempel måttligt förstjusta i EU-kommissionens nya förslag på en gemensam fördelning av ytterligare 120 000 flyktingar.
Problemet är att när det behövs gemensamma lösningar för att lösa ett gemensamt europeiskt problem är de nationella parlamenten starkare än EU:s makt. Eller som Juncker så fyndigt uttryckte det: ”Det är för lite Europa i Europeiska unionen och för lite union i Europeiska unionen”.
Pressen på att agera växer. Inte minst med tanke på att FN räknat fram att minst 850 000 människor kommer att göra resan över Medelhavet i år och nästa år. Många av dem vill till Tyskland och Sverige. Det finns svenskar som ser det som ett hot när man egentligen (bland annat) borde se det som ett högt betyg på Sverige som välfärdsstat. Lägg därtill en jämfört med andra länder bred opinion för en liberal flyktingpolitik.
Därmed inte sagt att Tyskland – som sagt sig kunna ta emot 500 000 flyktingar per år – och Sverige kan lösa flyktingkrisen. ”Ibland är det så att man måste göra saker som man inte vill. Det gäller också för nationer”, som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) konstaterade med tydlig adress till trilskande EU-länder, föga intresserade av fördelningstanken.
Noterar slutligen att Folkpartiet tagit sitt förnuft till fånga och svängt i frågan om att alla kommuner ska bli skyldiga att ta emot flyktingar. Om alla länder i EU ska vara med och ta ansvar för de flyktingar som söker skydd ska naturligtvis alla Sveriges kommuner också vara det.