En sund själ i en sund kropp.
Den romerske författaren Juvenalis hade naturligtvis inte dagens allt fetare européer i tankarna när han skaldade om mänskliga ideal. Men faktum är att många av dagens européer lever osunt både till kropp och till själ.
Larmrapport har lagts till larmrapport. Budskapet är entydigt: det finns ett klart samband mellan övervikt och fetma och en rad sjukdomar, framför allt hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Ändå har européerna lagt kilo till kilo.
Världshälsoorganisationen WHO varnar i en ny rapport för en kommande hälsokris. En kommande europeisk hälsokris där till exempel 89 procent av männen i Irland och 77 procent av männen i Grekland förutspås vara feta 2030. Sverige ligger förvisso förhållandevis bra till men är ett av de länder där fetman ökar snabbast.
Det går också att sätta in den globala fetman – nästan en tredjedel av världens befolkning är nu överviktig eller fet – i ett ekonomiskt perspektiv. Enligt det brittiska konsultföretaget McKinsey Global Institute är samhällets kostnader för övervikt och fetma lika höga som för rökningen eller för de väpnade konflikterna i världen.
Och detta i en tid när sjukvården har uppenbara problem att bära sina kostnader.
Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) har insett allvaret och konstaterar att regeringen redan påbörjat ett arbete för att se vad som kan göras åt problemet. Det handlar om en rad åtgärder, från livsmedel till att få folk att röra på sig.
En fråga som säkerligen kommer att diskuteras är skatt (läs straffskatt) på onyttig mat. Danmark provade för några år sedan. Det gick sådär. Fett- och sockerskatten gav inte önskad effekt, danskarna fortsatte att bli rundare, de blev inte sundare, och skatten slopades efter bara några år.
Någonting för Sverige?
Visst kan det finnas fördelar med ett system där skatter uppmuntrar goda köpmönster. Men det finns också nackdelar. Det är svårt att skapa ett skattesystem som får den effekt man önskar, det vill säga bättre folkhälsa. Sedan finns en rent principiell invändning: Hur mycket vill vi att staten ska bestämma över vad vi konsumerar?
Det finns annat man kan göra, åtgärder som förmodligen är effektivare. Det kan handla om att ge skolsköterskorna tillräckliga resurser, om mer idrott i skolan, om mer och bättre stöd till föreningslivet, om information och uppmuntran och om förebyggande arbete redan i skolan.
Att fetma och övervikt utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan råder det inga tvivel om. Desto viktigare att rätt saker görs i rätt tid.