Statsminister Stefan Löfven (S) på besök hos Europaparlamentet i Bryssel.
Det brukar sägas att EU inte bara är ett nationernas förbund utan även ett regionernas forum.
Hittills har det ur ett svenskt perspektiv mest handlat om storstadsregionerna.
I södra Sverige har gränskontrollerna varit en källa till irritation mellan EU-kommissionen och den svenska regeringen. Och när regeringen genomförde en kandidatur för att håva in en del av det brittiska bytet inför Brexit lyftes Mälardalsregionen fram som föreslaget säte för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
För gles- och landsbygdsregionerna har det mest blivit spridda projektskurar.
Därför är det ypperligt att de fyra nordligaste länen visar initiativ för att lyfta norra Sveriges behov och delaktighet gentemot EU. Nyligen höll sammanslutningen Europaforum Norra Sverige (EFNS) möte i Luleå där Region Västerbotten tillsammans med Jämtland Härjedalen, Västernorrland och Norrbotten enades om tre ”positioner” för både lagstiftning och budget.
Den norra sammanslutningen intar inte bara en samlad hållning gentemot den europeiska unionen, utan skickar även ett tydligt budskap till den svenska regeringen: ”Om inte Stockholm kan tillvarata de nordligaste länens intressen är vi fullt kapabla att göra det själva och använda EU som hävstång”, typ.
EFNS drar bland annat en lans för den så kallade partnerskapsöverenskommelsen (PÖ) där medlemsländerna ger regioner och den lokala nivån inflytande i hur medel fördelas. Denna överenskommelse har dock mött på patrull i ministerrådet där flera länder argumenterat för en förändring där inte alla ska behöva bidra till medlen.
De norra länen anser att PÖ ska vara obligatoriskt för alla medlemsländer. En rimlig hållning givet att den regionala förankringen är en viktig komponent i unionens sammanhållning.
Att EFNS även lyfter norra Sveriges unika förutsättningar och möjligheter att bidra till EU:s rymdverksamhet är även det en knäpp på näsan till en rödgrön regering vars intresse för rymdpolitik varit kallare än just rymden.
De nordliga, blocköverskridande ”positionerna” är brett förankrade. Under EFNS samlades närmare 200 politiker och tjänstemän för att enas om de tre fokusområdena.
Än bättre hade det varit om allmänheten involverats i en grundlig medborgardialog över längre tid. Regionerna har här försuttit en chans till ett folkbildningsarbete som även kunnat höja valdeltagandet till Europaparlamentet.
Det finns alls inget odemokratiskt med EFNS arbete. Den parlamentariska demokratin förutsätter per definition delegering till våra folkvalda. Men handen på hjärtat; hur många regionpolitiker kampanjade inför landstingsvalet i höstas med en tydlig EU-agenda?
Europaforum Norra Sveriges arbete aktualiserar och tydliggör hur sammanvävt inte bara Sverige, utan även regioner och kommuner är med det europeiska samarbetet.
Att de nordligaste länen tydligt visar att de har en plan för hur EU bäst kan bidra till norra Sveriges utveckling är förtroendeingivande. Även norra Sverige är som bekant en viktig del av Europa.
Csaba Bene Perlenberg