FOTO: CARKO BANDIC/AP PHOTO/SCANPIX
Med Kroatiens inträde i EU har ytterligare ett av länderna på Balkan tagit steget från misstrott orosmoln i Europas utkant till medlem i det europeiska samarbetet. Kroatien kan se fram emot de fördelar som medlemskapet kommer att innebära i form av ekonomiskt stöd och utbyte.
Men även om EU:s ledare nu har gett klartecken så kan landets ledning ingalunda slå sig till ro. Ännu återstår svåra problem att hantera samtidigt som den ekonomiska krisen håller kroaterna i ett järngrepp. Kriget mot maffian har påbörjats men inte slutförts och enligt Transparency International tillhör Kroatien alltjämt de mer korrupta länderna i Europa.
Kroatien måste också bevisa att landet även fortsättningsvis tänker samarbeta med krigsförbrytartribunalen i Haag. Det faktum att den tidigare dömde krigsförbrytaren Ante Gotovina hyllades som en nationalhjälte i Zagreb när han för ett drygt halvår sedan släpptes på fri fot, var en indikator så god som någon på de uttryck som nationalistiska stämningar i landet kan ta sig.
Under 1990-talet talade många av EU:s skarpaste kritiker i Sverige om EU som en ”rikemansklubb”. Ju mer unionen utvidgas desto mindre sanning ligger det i den beskrivningen. På sikt bör samtliga länder på Balkan som så vill upptas som medlemmar i EU. Att ställa tuffa krav på kandidatländerna är dock nödvändigt.
EU är ingen rikemansklubb – därom vittnar inte minst den pågående krisen – men den kan och bör vara en ”klubb” uteslutande för öppna demokratier som förmår att hedra de ideal som formulerats i EU:s fördrag och deklarationer. Genom att markera att efterlevnad av dessa principer utgör en förutsättning för att medlemskap ska komma i fråga kan EU främja en positiv utveckling i de länder som knackar på dörren.
När EU inom kort inleder förhandlingar med Serbien måste detta finnas i åtanke. I fallet Serbien handlar det om att trycka på för att stabila myndigheter och en fungerande rättsstat ska komma på plats. Normaliserade relationer med det nya grannlandet Kosovo står också högt upp på EU:s kravlista. I de stundande förhandlingarna är det av avgörande betydelse att EU inte frestas att kompromissa bort krav som är helt nödvändiga för Serbien att uppfylla om landet ska kunna vara en stabil rättsstat som kan leva i harmoni med sina grannar.
Om landet släpps in för tidigt kan detta få konsekvenser. Erfarenheterna från utvecklingen i Ungern vittnar om att det är betydligt svårare för EU att beivra medlemsstater som börjar tumma på gränserna, än vad det är att påverka länder som står utanför och undrar vad de ska göra för att få komma in.
Petter Bergner
