Stefan Löfven välkomnades upp på Almedalsscenen som ”vår näste statsminister”. Inget konstigt med det, det har sagts förr om socialdemokratiska partiledare, alternativt vår ”nästa” statsminister om Mona Sahlin under valrörelsen 2010.
Men nu finns det en märkbar trygghet bakom orden: alla tycks tro att Löfven kommer lyckas. Norska Aftenposten har till exempel publicerat en längre artikel om honom med rubriken ”Møt barnehjemsgutten som skal reparere det svenske folkhemmet”.
S–ledarens självförtroende var det inget fel på i går kväll. Talet var ovanligt ideologiskt.
Tidigare har han kritiserats för att inte tala tillräckligt om ”mjuka” frågor som feminism, antirasism och andra jämlikhetsfrågor. I går pratade S–ledaren ett bra tag om feminismen. Vi har en arbetsmarknad som är av män, för män, sa han, och kritiserade delade turer, ofrivilliga deltider, visstidsanställningar och bortkvoteringen av kvinnor i bolagsstyrelser. Säkert hoppas han locka väljare som röstade på Feministiskt initiativ i EU-valet.
Jämlikheten och klassklyftorna gavs också utrymme. Skolan beskrev han som hjärtat av den socialdemokratiska ideologin; läx-rut och vinstjakt ska bort och lärartätheten ska öka.
Ett tal ska gärna vara just ideologiskt och tydligt. Men ser man på den konkreta, torra, politiken är skillnaderna numera ganska små mellan S och Alliansen.
Under gårdagen anordnade Västsvenska handelskammaren ett seminarium om hur näringslivet kommer att påverkas av en S–ledd regering. Partisekreterare Carin Jämtin, IF Metalls ordförande Anders Ferbe och SSU:s ordförande Gabriel Wiksröm deltog i panelen. Samtliga höll med om att företagare borde höras mer i samhällsdebatten.
Carin Jämtin betonade att politiker inte kan skapa jobben inom näringslivet, men att politiken kan skapa förutsättningar. När en kvinna i publiken oroat frågade hur det blir med välfärdsföretagen fick hon även då ett diplomatiskt svar: socialdemokratin har inget emot välfärdsföretag, även om marknaden behöver en och annan reglering. SSU–ordföranden vädjade till näringslivets organisationer att inte söka konflikt i debatten.
Desto roligare var det att lyssna på S–ledaren, som koncentrerade sig på socialdemokratisk ideologi inför publikhavet på det blöta Almedalsgräset. Vad en formulering som ”När du är som svagast, då ska samhället vara som starkast” betyder i konkret politik kan man fråga sig. Men den är förträfflig i ett Almedalstal.