FOTO: MATTHEW MWAD/AP PHOTO/TT
Den svenska klimat- och energiskattepolitiken är snårig. Att förstå sig på energipolitiken med alla dess mål, riktlinjer, skattesatser och subventioner är som att läsa gammalgrekiska skrifter i ett oupplyst rum.
Det mest uppmärksammade konstaterandet i den miljörapport som Konjunkturinstitutet (KI) presenterade på tisdagen är faktumet att koldioxidskatten på bensin måste höjas med 900 procent fram till 2030. En liter bensin skulle då kosta motsvarande 42 kronor. Regeringens vision om en fordonsflotta fri från fossila bränslen lär bli en dyr historia.
I dag beskattas bensin av olika skäl. Energiskatten har flera mål: att utgöra en stabil skattebas, bidra till att förnybarhetsmålet uppnås och att minska föroreningarna i luften. Drivmedel är även belagt med koldioxidskatt, vilken har som enda syfte att reducera klimatpåverkan. Biobränslen är till stor del befriade från energiskatt, vilket gynnar förnybarhetsmålet – men motverkar energieffektiviseringsmålet.
Att systemet är svårbegripligt för lekmän är dock inte det största problemet. KI:s rapport dömer ut det nuvarande skattesystemet som ekonomiskt ineffektivt. I stället föreslås principen ”ett mål – ett styrmedel” och att målen för förnybar energi och energieffektivisering slopas. Det räcker med ett utsläppsmål.
Att fler målsättningar i energi- och klimatpolitiken per automatik skulle leda till minskad klimatpåverkan stämmer inte. Systemet måste vara transparent och kostnadseffektivt. Men också realistiskt såväl som ambitiöst.
För att målet ska uppnås krävs mer teknisk forskning, bättre stadsplanering och utbyggd kollektivtrafik. Forskning och utveckling av miljöbilar är dock beroende av ett internationellt engagemang eftersom Sverige står för en liten del av framstegen på området.
En kraftig höjning av bensinskatten skulle slå hårt mot landsbygden. Att omställningar kan vara smärtsamma och dyra är emellertid inte skäl nog för att inte genomföra dem. Landsbygden må vara beroende av bilen, men klimatet är beroende av minskad användning av fossila bränslen.
Däremot kan det finnas bättre reformer som inte får samma negativa ekonomiska konsekvenser. KI:s forskningschef Eva Samakovlis säger till Dagens Nyheter (2013-12-10) att en generell skatt på växthusgaser antagligen vore mer effektivt än ett specifikt mål rörande biltransporter.
Det är bättre med en enkel och tydlig klimatstrategi som ger resultat, än med röriga mål och riktlinjer som bara ser fina ut på papperet.
Karin Pihl
