Det finns fler än Don Quijote som slåss mot väderkvarnar.
Det är drygt 400 år sedan den snillrike riddaren Don Quijote fäktades mot väderkvarnar i Miguel de Cervantes klassiska berättelse.
Arvtagarna till riddaren av den sorgliga skepnaden skymtar fram både här och där. Som i kommunfullmäktige i Skellefteå när ett lokalt förbud mot tiggeri diskuterades.
På förbudssidan hade Moderaterna bildat pakt med Sverigedemokraterna. På den andra sidan stod Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Motsättningarna var knivskarpa.
Tiggarna har blivit Skellefteås väderkvarnar. I jakten på ära och berömmelse, och vad vet jag, ses de av vissa partier som ett problem. Ett problem som enligt polisen inte existerar.
Plötsligt blåste det en mild retorisk vind genom fullmäktigesalen. Humanismen och empatin stod i centrum. Det är inte humant att låta människor stå på knä och tigga, det löser inte deras problem, meddelade M och SD. Det är inte humant att förbjuda människor att be om hjälp, kontrade den blocköverskridande majoriteten.
Att tigga löser inga problem. Vi måste sätta press på deras hemländer, det är där de långsiktiga lösningarna finns, sa Moderaternas gruppledare Andreas Löwenhöök. Han fick medhåll av allsköns vapendragare. Det finns EU-pengar att söka, var det någon som konstaterade.
Liberalerna höll länge en förvånansvärt låg profil. Men till slut äntrade partiets nya gruppledare Christina Soldan, med rötterna i Rumänien, talarstolen. Trots att hon bestämt sig för att inte göra det. Hon levererade en ”hårtork” av sällan skådat, eller rättare sagt hört, slag. Ledamöterna riktigt hukade sig i bänkarna. Efter hennes inlägg kom debatten liksom av sig.
En kort sammanfattning av hennes anförande: Ni vet inte vad ni pratar om. För att få EU-pengar måste Rumänien själv gå in med pengar. Och några sådana finns det inte. De har det styrande partiet, det socialdemokratiska Partidul Social Democrat, tagit hand om. Landet är genomkorrupt. Ni pratar om EU-pengar och vad Rumänien måste göra. Ni har inte en aning om hur det är där.
Orden föll inte riktigt så, men andemeningen i anförandet gick det inte att ta fel på.
Låt oss därför återvända till väderkvarnarna.
Moderaterna och Sverigedemokraterna vevade på för fullt i hopp om att plocka poäng på ett problem, som egentligen inte existerar i Skellefteå. Enligt polisen har det bara förekommit en enda ordningsstörning kopplat till tiggeriet. Däremot är det, precis som M och SD också säger, ett stort problem på det mänskliga planet.
Intressant att notera är att Moderaterna börjat bry sig om människorna på samhällets absoluta botten. I varje fall så länge de kan användas som en pusselbit i den politiska retoriken.
Båda sidor i debatten hänvisade till utredningar och betänkande. Den förre tiggerisamordnaren Martin Valfridsson, som bytte fot och nu vill införa ett tiggeriförbud, citerades flitigt. Andra hänvisade till andra rapporter och analyser. Problemet är dock att de handlar om tiggeriet i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Ingen handlar om situationen specifikt i Skellefteå.
Lokala frågor behandlas bäst utifrån lokala förhållanden och perspektiv, inte utifrån hur det ser ut i storstäder.
Det blev inget tiggeriförbud i Skellefteå. Tack och lov. Både Moderaternas och Sverigedemokraternas motion röstades ner med bred marginal.
Det är precis som vänsterpartisten Joakim Wallström konstaterade i ett av debattens sista inlägg. Inför vi ett tiggeriförbud blir det lättare att spotta andra människor i ansiktet. Jag tror att han menade både bildligt och bokstavligt.