Extremvärme, torka och bränder.
Sedan satte sig Greta Thunberg utanför riksdagshuset under parollen ”Varför plugga för framtiden när man inte vet om det kommer att finnas någon framtid att plugga för?”
Det finns en stor och växande opinion för att göra någonting åt klimatet. Det visar bland annat den undersökning som Novus gjort för SVT/Nyheter och Sveriges Radio. Precis som för fem år sedan rankar väljarna miljö/klimat/energi som EU-valets viktigaste fråga. En fråga som också bäst behandlas i EU via gemensam klimatpolitik.
Självklart borde detta gynna ett parti som Miljöpartiet. Men det gör det inte. I en färsk opinionsundersökning från Novus rasar MP. Minus 6,2 procentenheter jämfört med rekordresultatet på 15,4 procent i förra EU-valet. Det kan bara förklaras på ett sätt. Väljarna tycker att klimatfrågan är oerhört viktig, men inte att Miljöpartiet har den bästa klimatpolitiken.
Vilka frågor som väljarna rankar som de viktigaste inför EU-valet i maj är på sitt sätt en spegelbild av vad som hänt sedan förra valet till Europaparlamentet. Efter miljö/klimat/energi hamnar brotts- och terrorbekämpning (gängrelaterade skjutningar och terrordådet på Drottninggatan i Stockholm) och invandring/migration (bland annat flyktingkrisen 2015).
Väljarna i många medlemsländer brukar ta EU-valet med en gäspning. I Sverige röstade till exempel endast drygt hälften av de röstberättigade i EU-valet 2014. Som jämförelse röstade över 87 procent i höstens riksdagsval. Även om EU-parlamentet successivt fått mer makt har intresset bland väljarna varit mer än svalt.
Men i år kan det bli annorlunda. Enligt en färsk Sifo-mätning svarade 71,7 procent av de tillfrågade att de troligen eller absolut säkert kommer att rösta i EU-valet. Dessutom växer svenskarnas stöd för EU-medlemskapet. I en opinionsundersökning från i höstas svarade drygt tre av fyra att de generellt tycker att medlemskapet i EU är bra.
Det finns de som målar upp bilden av EU-valet som ett ödesval, ett val där EU:s framtid står på spel. Där de liberala och traditionellt EU-vänliga partierna utmanas av EU-skeptiska, nationalistiska populistpartier. Till den skaran hör bland andra Matteo Salvinis italienska Lega, Marine Le Pens franska Nationell samling och Geert Wilders nederländska Frihetspartiet.
Salvini fick tack och lov inte med sig Sverigedemokraterna till sin nya populistgrupp i EU. Däremot hakade både Dansk folkeparti och Sannfinländarna på.
Flera av de nationalistiska populistpartierna har ändrat fokus. Tidigare handlade det ofta om att lämna EU, nu handlar det i stället om att förändra unionen inifrån. Sätta stopp för eller kraftigt begränsa den utomeuropeiska invandringen och öka den nationella friheten. Globaliseringen och EU har fått ikläda sig rollen som syndabock för problemen på hemmaplan.
EU:s grundvärden är uppenbarligen inte så viktiga för de här grupperna.
EU byggdes för att bevara freden, undanröja tullar och skapa välstånd. Det är sakfrågor som EU-valet borde handla om: klimat, brott och säkerhet, gränskontroller och att samordna migrationen.
En rad högerpopulistiska partier har flyttat fram sina positioner inför valet. Så om väljare med demokratiska och liberala värderingar stannar hemma i samma utsträckning som tidigare kan populisterna få tillräckligt stort väljarstöd för att kunna föra in EU på en helt ny, osäker och farlig väg. Det får inte ske.