Centerpartiet har vind i seglen.
Den senaste förtroendemätningen från Novus toppas inte av statsminister Stefan Löfven (S), eller av det största oppositionspartiets ledare Anna Kinberg Batra (M). Den partiledare som får högst förtroendesiffror är Annie Lööf (C).
Efter en trasslig start – med stormen kring Centerpartiets principprogram och anklagelser om en storstadsfixerad nyliberalism – började det sakta gå uppåt. Lööf föste bort perifera idéer som rätten att gifta sig med flera personer, och lyfte i stället landsbygdsfrågor och tydliggjorde partiets inställning till invandring.
Redan 2004, när övergångsregler för nya EU–medborgare var uppe på tapeten, stack Centerpartiet ut som ett invandringsliberalt parti. Men det är först nu migrationsfrågan står i centrum för den inrikespolitiska debatten.
När flera andra partier funderar på hur de ska locka till sig de många missnöjesväljare som sympatiserar med Sverigedemokraterna, placerar sig C fjärran det partiet. Lööf tävlar inte om Jimmie Åkessons invandringskritiska väljare, hon tävlar om hans meningsmotståndare.
Det är bra att ett alliansparti tar den positionen. Och kanske mest intressant av allt: det tycks vara taktiskt smart.
Från vänster i politiken har det felaktigt hävdats att SD är ett borgerligt parti. Att liberala och borgerliga ledarsidor skriver om integration och invandring antas bero på en önskan om att SD ska ingå i ett borgerligt regeringsunderlag efter valet 2018. Den analysen är grund.
Invandringsfrågan är ingen tydlig höger–vänster–fråga. Medan en S–skribent som Widar Andersson på Folkbladet i Östergötland likt somliga borgerliga skribenter gärna beskriver problemen, argumenterar ett antal principfasta marknadsliberaler, som debattören Fredrik Segerfeldt, för ökad invandring.
I TV4/Novus senaste mätning ökar SD sitt stöd, främst bland LO-medlemmar och väljare i Norrland. Att SD numera är det största partiet bland LO–män beror knappast på att dessa har närmat sig alliansen.
Centerpartiet spelar nu en nyckelroll på den borgerliga planhalvan, och tycks satsa alla kort på att bli alliansens liberala röst. Efter gårdagens Nato–positiva utspel från C–ledningen skrev Ida Ingerö (f d Thulin), tidigare chef på Liberala Nyhetsbyrån: ”Håller C på att förvandlas till ett FP utan kvoterad föräldraförsäkring men med 1,8 miljarder på banken? Intressant.”
Det bör stressa Folkpartiet. Kampen om de liberala väljarna blir hård.