Enligt RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter – är Kiruna landets 38:e bästa kommun att leva i för hbtq-personer. Bäst är Göteborg, sämst är Åsele, bland de 138 rankade kommunerna.
Att idrotten är oerhört viktig för väldigt många, och för samhället, är ingen nyhet. Det är heller ingen nyhet att idrottsföreningar, tränare och föräldrar måste bli bättre på att ta sitt ansvar för att se till att alla barn är välkomna. Även de som på olika sätt avviker från normen.
I somras blev ishockeyklubben Kiruna IF riksbekant för sin satsning på hbtq-frågor. Deras regnbågsfärgade tröjor är symbolen utåt, men det är bara en liten del i det stora hela, än viktigare är att Kiruna som första idrottsförening ska bli hbtq-certifierad.
Förebilder av viktiga inom idrotten, genom att arbeta med de här frågorna, visar man att unga hbtq-personer också är välkomna. Fler föreningar borde göra mycket mer.
Att de sponsorer som (av olika anledningar) hoppat av inte inser betydelsen av att idrotten ska vara till för alla är minst sagt bedrövligt.