FOTO: BRITTA PEDERSEN/AP PHOTO/DPA/TT
Den olympiska elden i Sotji, symbolen för fred och vänskap, hade knappt hunnit slockna och svalna innan Ryssland började förbereda sig för krig. Den här gången handlar det om ett försök att kväsa Ukrainas förhoppningar om ett närmande till väst, och om demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Precis som man gjorde 1956 i Ungern, 1968 i Tjeckoslovakien och 2008 i Georgien, förvisso i annat namn och under annan flagg i Ungern och Tjeckoslovakien, men den ryska björnens ambitioner är desamma vare sig ledaren heter Nikita Chrusjtjov, Leonid Brezjnev, Dmitrij Medvedev eller Vladimir Putin.
Moskvas nästa drag är svårt att förutse. Men i och med att parlamentets överhus godkände president Putins begäran om en intervention i Ukraina är hela det tänkbara scenariot intecknat, från en fredlig förhandlingslösning till ett regelrätt krig i Europa. Vi kan nämligen räkna med att den ukrainska militären kommer att värja sig när ryska soldater drar in i landet. Enligt engelska BBC har Ukraina en aktiv militär styrka på 160 000 man och omkring en miljon reservister. Ukrainas nya regering har bett Nato om hjälp. En hjälp som med största sannolikhet uteblir eftersom USA till varje pris vill undvika en väpnad konflikt med Ryssland. Ukraina lär få klara sig själv.
Frågan är då hur Ukrainas nya makthavare, med premiärminister Arsenij Jatsenjuk i spetsen, kommer att agera när de inser att den hjälp från väst som de hoppats på inte kommer. För förmodligen är det så att varken Nato, EU, USA, eller FN för den delen, kommer med mycket mer än lagom skarpa fördömanden och sanktioner. Lagom skarpa fördömanden eftersom USA till exempel är helt beroende av Ryssland för att via FN:s säkerhetsråd kunna agera i Syrienkonflikten. Det är också svårt att se hur aktörer som EU, USA och FN ska kunna agera mot ryska trupper. Putin sitter med många trumf på hand – och det vet han.
I diplomatkretsar finns en uppfattning om att Krim redan är förlorat för Ukraina. Den ryska flaggan vajar på offentliga byggnader, ukrainska källor vill göra gällande att Ryssland redan har 15 000 man på plats. Och även om Svartahavsflottan inte är vad den en gång var så så vill Ryssland naturligtvis värna den och sina säkerhetsintressen i ett strategiskt viktigt område – naturligtvis tillsammans med Krimhalvöns etniska ryssar.
Risken är att Putin inte nöjer sig med det utan går vidare i sina företrädares fotspår och skickar iväg armén för att förhindra att ett för Ryssland strategiskt viktigt land går sin egen väg. Det har Ryssland gjort förr när de icke-militära påtryckningsmedlen inte hjälpt. Bäva månde då Europa.