Det är budgettider.
Det är den tiden på året när kommuner och landsting försöker hitta tillräckligt med pengar för att kunna göra vad man vill göra.
Fint ska det vara också. Regeringen döpte sin ekonomiska vårproposition till ”Samhällsbygget – för trygghet och en hållbar framtid”. Ett annat rödgrönt styre, det i landstinget i Västerbotten, presenterade sitt budgetförslag under rubriken ”Framåtsyftande och ansvarstagande för en vård i världsklass”.
Ska bli intressant att se vad en vård i världsklass egentligen innebär för landstingsrådet Peter Olofsson (S) och hans rödgröna kompani, och vilken tidsrymd vi talar om. I dagsläget rimmar världsklassen illa med platsbrist, överbeläggningar, personalbrist och långa köer till vården.
Bakom alla siffror i budgetförslaget finns det några viktiga utgångspunkter: Vi ska korta köerna. Sjukvården i Västerbotten är i grunden bra, men det är oacceptabelt att många ska behöva vänta på vård. Vi prioriterar att lösa de bakomliggande problemen, brist på rätt kompetens, satsningar på fler vårdproffs som får mer tid för patienten.
Vi är i detta fall detsamma som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Om det är en nödvändig anpassning till västerbottningarnas förväntningar på sjukvården, eller bara vackra ord återstår att se.
Vi kan inte vänta, skriver de rödgröna i sitt budgetförslag, och ”hostar upp” 40 miljoner kronor redan det här året. Nio miljoner ska korta köerna till BUP och vuxenpsykiatrin, 31 miljoner ska gå till att förbättra arbetsmiljön. Västerbottens läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare, som det så vackert heter.
Det stora dilemmat är att de problem som Västerbottens läns landsting brottas med dras också övriga 19 landsting och regioner med. Man slåss om personal som det råder brist på, eller som helt enkelt inte finns. Några har flytt till Norge, andra till bemanningsbranschen. Högre löner och lägre arbetsbelastning lockar.
Att landstinget satsar 40 miljoner kronor extra på sjukvården det här året är naturligtvis bra. Samtidigt måste man stanna upp och reflektera över sakernas natur. 40 miljoner är mycket pengar, men Västerbotten är i dag ett landsting som sysselsätter cirka 10 000 personer och omsätter cirka nio miljarder.
Förr eller senare hamnar de flesta av oss i en situation där vi behöver vård och omsorg. Vi blir sjuka, skadar oss eller blir helt enkelt gamla och sköra. Då förutsätter vi att vården fungerar, att den är tillgänglig och bra, eller håller världsklass, som den politiska landstingsledningen lovar.
De flesta av oss svenskar är beredda att betala för en vård i världsklass, däremot är vi inte beredda att betala för att placeras i telefonköer och vårdköer. Det har blivit lite för mycket av den varan i svensk och västerbottnisk sjukvård.
För den rödgröna landstingsmajoriteten går ”satsningar i välfärden före skattesänkningar och privatiseringar”.
Ideologiskt så det förslår, och blir över. Men då är det också upp till Peter Olofsson och kompani att visa att deras satsningar i välfärden och deras politiska teorier ger önskat resultat.