FOTO: LARS ERIKSSON
Stadsdelen Erikslid i Skellefteå byggdes i början av 1990-talet. Men på grund av en kraftig nedgång på bostadsmarknaden byggdes inte stadsdelen ut i den takt som planerats. När det nu åter är aktuellt att bygga på Erikslid.
FOTO: LARS ERIKSSON
Stadsdelen Erikslid i Skellefteå byggdes i början av 1990-talet. Men på grund av en kraftig nedgång på bostadsmarknaden byggdes inte stadsdelen ut i den takt som planerats. När det nu åter är aktuellt att bygga på Erikslid.
Stadsplanering är bland det svåraste som finns. Det är många aspekter att ta hänsyn till, många viljor som ska tillgodoses. Det handlar om efterfrågan, vad marknaden vill ha, vad de kommersiella krafterna (= bostadsbolagen) tycker, och är beredda att satsa på, och hur kommunen vill att staden ska se ut och fungera.
Samtidigt som byggandet åter är på väg att ta fart i Sverige, enligt branschorganisationen Byggindustrierna, sa kommunstyrelsens arbetsutskott tidigare i veckan ja till ett nytt bostadsområde i Skellefteå, väster om Erikslids centrum. Där ska det enligt detaljplanen byggas 80-talet villor. Vänsterpartiets Hans-Eric Wallin var den ende som röstade emot. Han gillade inte detaljplanens ensidiga fokus på villabebyggelse.
Sett till vad marknaden vill ha – det går ungefär två intresseanmälningar per planerad villa – gör kommunen helt rätt. Man lyssnar, analyserar och agerar därefter. Samtidigt finns det all anledning att lyssna på vad Hans-Eric Wallin säger, fundera över varför han yrkade på avslag, nämligen detaljplanens ensidiga fokus på villabebyggelse. Wallins ställningstagande må vara ideologiskt färgat, men med en mer blandad bebyggelse, och därmed större befolkningsunderlag, hade det varit enklare att bygga upp en komplett stadsdel med affärer, apotek och annan samhällelig service.
Skellefteå vill växa, målet är en kommun med 80 000 invånare till 2030. Det är ingen vågad gissning att tro att stora delar av den befolkningsökningen kommer att vara koncentrerad till kommuncentrum, alltså till Skellefteå, ju centralare där desto bättre. Kopplat till befolkningsmålet måste man ställa sig frågan, vilket önskemål är viktigast att tillfredsställa; flertalets önskan att bo förhållandevis centralt eller fåtalets önskan att bo förhållandevis centralt i villa. Det finns inga enkla svar på den frågan, men den måste hela tiden finnas i bakhuvudet på politiker som funderar i termer av stadsplanering.
I den översiktsplan som Skellefteå kommun arbetat fram talas det om den runda stadens fördelar, alltså att man koncentrerar bebyggelsen in mot centrum, det gör kommunikationerna enklare och bilresorna färre. Men genom att lägga allt fokus på villabebyggelse nu när Erikslidsområdet ska växa blir det svårare att förverkliga drömmen om den runda staden i kombination med befolkningsmålet på 80 000. Visst går centrum att förtätas, visst går det att bygga på höjden, men hur mycket. Nu när busstorget dessutom ska förvandlas till ett kulturhus blir det svårt att bygga någon större mängd bostäder där. Något att tänka på innan frågan avgörs i kommunfullmäktige.