Det våras för landsbygden

Gissningsvis kan fler journalister kvadratmeterpriset på Södermalm, än peka ut Skellefteå.

Politik2013-02-11 07:57
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Var det Ske...Skellefteå? Ligger det i Norrbotten? Ska du verkligen bo där? Frågorna har varit många från journalistkollegor i Stockholm, sedan det blev klart att jag skulle börja på Norran. Det man vet lite om är av naturliga skäl exotiskt. Rapporten "Här bor journalisterna" (Medieinstitutet Simo), av Kerstin Ekberg, visade att journalistkåren i väldigt hög grad är koncentrerad till vissa områden i storstäderna. I dessa stadsdelar är många från medelklassen och sympatiserar med Miljöpartiet. Den starka koncentrationen gör att delar av landet hamnar i medieskugga, och det märks kanske tydligast på bevakningen av landsbygden samt förortsområden i storstäderna.

Inom politiken har landsbygden däremot fått ett lyft på sistone. Fredrik Tenfält, ledarskribent i Göteborgs-Posten, kallar det en trend. Den tog fart i samband med Centerpartiets kris. Centerpartister som kritiserade idéprogrammet och fnös åt ”Stureplanscentern”, visade sig vara många. Väljaropinionen bekräftade missnöjet. Det var ingen slump att Centerledaren Annie Lööf därför fokuserade på landsbygdsfrågor i sitt tal på partiets kommundagar. Signalen var tydlig: landsbygdsfrågor ska hädanefter prioriteras.

För några dagar sedan var det dags för Miljöpartiet att larma om 14 000 färre statliga jobb ute i landet; ”hela Sverige ska fungera”, underströk partiet. Och Folkpartiet, som likt Miljöpartiet förknippas med större städer, tillsatte nyligen en landsbygdspolitisk grupp, ledd av Marit Paulsen. Redan när jag för över tio år fick åka på studieresa till EU-parlamentet stack Paulsen ut bland de svenska parlamentarikerna. Medan andra pratade om europeiska visioner, höll Paulsen låda om att vi även borde bry oss om ungdomar på den svenska landsbygden.

Om det till synes ökade intresset för landsbygdsfrågor består, återstår att se. Diskussionen om infrastruktursatsningar skulle gott kunna dammas av. Om regeringen inte vill bygga Norrbotniabanan, vad beror det i så fall på? Vilka avvägningar har gjorts? Vad är alternativet? Den senaste infrastrukturpropositionen kritiserades för att sakna transparens och öppenhet. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) har knappt synts till sedan hon tillträdde 2010.

Här spelar mediebevakningen en stor roll. Och behöver förbättras. Gissningsvis kan fler svenska journalister kvadratmeterpriset för lägenheter på Södermalm, än lyckas peka ut Skellefteå på kartan.