Klaras upp? Polisen har spaningsuppslag kring bedrägeribrottet. Arkivbild: Scanpix
”Det är häftigt att betala skatt” löd en rubrik i gårdagens Svenska Dagbladet. Man skulle kunna tro att det var socialdemokraten Mona Sahlin som skrev en artikel och upprepade vad hon tidigare har sagt. Den aktuelle skattehyllaren visade sig i stället vara Moderaternas Per Schlingmann.
Politisk retorik i all ära, det är Schlingmanns hemmaarena, men varken Moderaterna eller Socialdemokraterna visar i den konkreta politiken att det är särskilt häftigt att ta ut skatt. Skattefrågan är central i politik, och sedan 2006 kan en rejäl förändring, för att inte säga en smärre revolution, tydas.
Den skulle kunna sammanfattas med att Folkpartiet under Lars Leijonborg gick till val på skattestopp 2006, och att Vänsterpartiets Ida Gabrielsson i samband med partiets kongress i fjol betonade att partiets budgetförslag inte innehåller någon skattehöjning för genomsnittlig LO-medlem. (Studio Ett, 2012-01-04).
Inför valet 2006 gick alltså ett marknadsliberalt parti till val på skattestopp i landet med världens högsta skatter. Numera ser även Sveriges skattehöjarparti nummer ett, Vänsterpartiet, en risk med att föreslå höjda skatter för alla grupper.
En inte allt för djärv slutsats är att den svenska högern, på det stora hela, har vunnit slaget om skatterna. Alliansens tid vid regeringsmakten har utan tvekan lett till en mer skeptisk syn på skattehöjningar, kanske gäller det särskilt inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare. Den socialdemokratiska ledningen har förstås insett det.
För några dagar sedan inföll ”skattefridagen”, den dag under året när den genomsnittlige löntagaren tjänat ihop till skatterna, för att resten av året tjäna pengar till sig själv. Löneskatterna, inkomstskatten och den genomsnittliga andelen indirekta skatter på privatkonsumtion utgör i år sammanlagt 54,2 procent av lönen, och omräknat till dagar på årsbasis ger det 198 dagar. Årets första ”skattefria dag” inföll därför 18 juli. Ju tidigare på året skattefridagen infaller, desto lägre beskattade är löntagare.
När Skattebetalarnas förening i en rapport tittar på förändringar är det här en intressant sådan: 2007 hade en socialdemokratisk politik lett till att skattefridagen hade hamnat en hel vecka senare jämfört med alliansens politik. I dag är skillnaden en enda dag. Så ser de politiska alternativen ut numera.
Väljarna vill gärna ha en god välfärd, men tror inte på ständigt höjda skatter. Det viktiga är att pengarna går till rätt saker och används klokt. Häftigt eller inte att betala skatt, är höjd skatt är den stora förloraren i svensk politik.