FOTO: FREDRIK SANDBERG/TT
På tisdagen presenterades 2012 års Pisa-undersökning. Den internationella undersökningen, som jämför 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, matematik och läsförståelse, har en dyster slutsats. I samtliga ämnen är svenska elevers resultat sämre än OECD-snittet. Sverige är dessutom det OECD-land med absolut sämst resultatutveckling.
Pisa-undersökningen har fått en enorm betydelse för den svenska skoldebatten. Pisa är dock inte allt, menar flera kritiker. Att skolan har andra uppgifter än att lära ut kunskaper som enkelt låter sig mätas på prov stämmer förvisso. Men försämringen bland svenska elever är så stor på alla tre områden att resultatet inte går att vifta bort. Kunskap är trots allt viktigast.
Framförallt är det de lågpresterande eleverna som tappar. Detta märks tydligast i fråga om läsförståelse, medan raset i matematikkunskaper fördelar sig jämnare. En förklaring till detta kan vara att läsförståelsen till stor del påverkas av andra faktorer än lektionerna i skolan. Är matematikundervisningen bristande drabbas alla elever. Läsning är däremot en aktivitet som till stor del sker i hemmet, och är således beroende av engagerade föräldrar. Det är ett misslyckande att skolan inte lyckats med sitt kompenserande uppdrag.
Vilka är orsakerna till försämringarna? Vissa pekar på det fria skolvalet och att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat sedan reformerna på 1990-talet. Bristen i likvärdighet är ett allvarligt problem, men att gå tillbaka till närhetsprincipen är inte en realistisk lösning.
Fokus bör i stället ligga på lärarnas förmåga och möjlighet att förmedla kunskap. Entydig forskning visar att läraren har en avgörande roll för elevernas resultat. Lärarutbildningen måste förbättras, och yrkets attraktionskraft stärkas. Regeringens reformer med en ny lärarutbildning kommer förhoppningsvis att ge resultat. Minskat pappersarbete och mer tid till undervisning är en nyckelfråga, men undervisningen är också beroende av en god klassrumsmiljö. Pisa-undersökningen visar att svenska elever är bäst på att komma försent.
Kunskapens och bildningens roll tappas bort när debatten handlar om vilka ägarformer som ska tillåtas och huruvida läxor ska förbjudas. Svenska elevers matteintresse ligger över snittet, så det är inte elevernas kunskapstörst det är fel på. Eleverna måste helt enkelt uppmuntras att plugga mer. ”Anti-pluggnormen” bland unga pojkar, som presterar sämre än flickorna på alla områden, måste brytas – det måste få vara coolt att gilla plugget.
Att Sverige sjunker i mätningen är inte utbildningsminister Jan Björklunds (FP) fel utan ett resultat av en skola som länge varit i fritt fall. Regeringen har dock ett stort ansvar för att göra allt för att vända utvecklingen, inte minst vad gäller den bristande likvärdigheten.
Karin Pihl
