LEDARE. Bostadsbristen Ă€r stor i hela landet, inte minst i storstĂ€derna, och sĂ€rskilt bland unga. ĂndĂ„ finns det enrumslĂ€genheter i Stockholms innerstad som inte ens fĂ„r bud vid försĂ€ljning (SvD 6/3). Hur gĂ„r det ihop?
Svaret Àr förstÄs kreditrestriktionerna för nya lÄn. VÄren 2018 infördes ett andra amorteringskrav. Utöver ett bolÄnetak och krav pÄ amortering för lÄn som överstiger 50 respektive 70 procent av bostadens vÀrde, mÄste den som belÄnat sig till mer Àn 4,5 gÄnger sin bruttoinkomst amortera extra.
Kreditrestriktionerna har införts för att försöka hejda den höga skuldsÀttningen hos svenska hushÄll. Det Àr i sig en rimlig ambition. Problemet Àr att de slÄr mycket snett, och fÄr oförutsedda konsekvenser.
Rent konkret innebĂ€r kraven att mĂ„nga unga som försöker ta sig in pĂ„ storstĂ€dernas bostadsmarknad â och pĂ„ grund av hyresköerna Ă€r hĂ€nvisade till att köpa â fĂ„r liknande mĂ„nadskostnader som de med dubbelt eller tredubbelt stora lĂ€genheter.
MĂ„nga klarar inte kalkylerna alls, utan fĂ„r kuska runt med en kappsĂ€ck i andrahandsboenden. Den som inte Ă€r kund hos âförĂ€ldrabankenâ, och kan fĂ„ sin familj att pytsa in en kontantinsats eller stĂ„ som sĂ€kerhet för ett lĂ„n, tar sig helt enkelt inte över tröskeln till ett boende.
Som Lennart Weiss, kommersiell direktör pÄ bostadsföretaget Veidekke, pÄpekade i en debatt med tidigare finansministern Anders Borg i veckan (EFN 1/3), Àr det inte frÀmst bland unga som skuldsÀttningen ökat pÄ senare Är. 80-90 procent av skuldökningen sker logiskt nog bland de som köper de dyraste bostÀderna, det vill sÀga ekonomiskt starka och etablerade grupper.
ĂndĂ„ Ă€r det mot marginalgrupper som unga som Ă„tgĂ€rderna riktas. BolĂ„netak, dubbla amorteringskrav och höga kalkylrĂ€ntor drabbar i princip ensidigt de som redan har det svĂ„rast pĂ„ bostadsmarknaden.
Restriktionerna fĂ„r ocksĂ„ stora effekter pĂ„ byggandet. 2019 pĂ„börjas hĂ€lften sĂ„ mĂ„nga nybyggda lĂ€genheter jĂ€mfört med 2017, enligt Sveriges Byggindustrier: âAnledningen [...] Ă€r frĂ€mst de omfattande kreditrestriktioner som införts de senaste Ă„ren.â (Byggkonjunkturen 24/10 2018) Ăven detta drabbar ytterst de som stĂ„r utan bostad.
SkuldsĂ€ttningen och de senaste Ă„rens prisrally pĂ„ bostĂ€der Ă€r för all del problem som Ă€r vĂ€rda att uppmĂ€rksamma. Men regeringens och Finansinspektionens lösning har varit att försöka lĂ€gga lock pĂ„ badkaret istĂ€llet för att slĂ€ppa pĂ„ proppen. Bostadsmarknaden lider av strukturella problem, orsakade av hyres- och byggregleringar som skapar brist, köer och extremt ojĂ€mn resursfördelning. Lösningen Ă€r lĂ„ngsiktig och metodisk reform â inte att artificiellt stĂ€nga av kreditflödet.
En del sÄdana reformer skisseras i Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Men fri hyressÀttning i nyproducerade bostÀder kommer inte att rÀcka. Sverige behöver en bred bostadsreform som lÄngsiktigt tacklar problemen. Ett första steg mÄste vara att se över och mildra de hÄrda kreditrestriktionerna.
Joakim Broman