Om ett halvår är det kyrkoval.
Vem bryr sig? 2013 landade valdeltagandet på 12,8 procent.
Jo, Sverigedemokraterna bryr sig. I helgen hade man kyrkovalskonferens. Ett för partiet viktigt avstamp för att försöka få ökat inflytande över Svenska kyrkan. SD flerdubblar antalet kandidater i årets kyrkoval.
Och det är någonting som oroar Svenska kyrkan. Deras grundläggande värderingar stämmer dåligt överens med Sverigedemokraternas. Vad det handlar om är vilka krafter som ska tillåtas sätta dagordningen i kyrkan och i kyrkdebatten och huruvida kyrkans folk förmår att stå emot den växande främlingsfientligheten.
Trots att Svenska kyrkan tappat tusentals medlemmar, och trots att det inte råder någon trängsel i kyrkorna har kyrkan en självklar plats hos de flesta. Kyrkan ska finnas där vid livets högtider, både i sorg och i glädje. Men varför bryr sig då så få om kyrkan i den vardagliga lunken?
Det är någonting som verkligen tål att tänkas på. För samtidigt som så få bryr sig – att det är nästan 88 procent av kyrkans medlemmar som inte går och röstar säger det mesta – finns det både en oro och en osäkerhet kring vad det skulle innebära om Sverigedemokraterna kraftigt ökade sitt inflytande i kyrkans beslutande organ.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är tydlig. Han ser kyrkovalet som en viktig, symbolisk kamp för vad han kallar en vänsterliberalisering av det svenska samhället i allmänhet, och de vänsterliberala krafterna som lyckats politisera kyrkan i synnerhet.
Som exempel nämner han kyrkans engagemang för illegala invandrare och det tydliga ställningstagandet i Mellanösternkonflikten.
Men vad Jimmie Åkesson tycks missa är att så länge politiska partier ställer upp i kyrkovalet så kan inte kyrkan bli annat än politiserad. Att Sverigedemokraterna gör en ny satsning för att få inflytande över Svenska kyrkan bidrar till just den politisering som Åkesson vill slippa.
Uppenbarligen finns det en avgörande skillnad på politisering och politisering.
I dag är Sverigedemokraterna femte största parti i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Om SD mot förmodan skulle nå stora framgångar finns det möjligheter att partiet skulle kunna påverka kyrkans inriktning.
Mot förmodan eftersom Sverigedemokraterna historiskt sett har haft svårare än andra partier att få sina väljare att gå och rösta. Dessutom är SD-väljare i mindre utsträckning medlemmar i Svenska kyrkan. Vilket gjort att hittills har SD kyrkopolitiskt varit ganska marginaliserat.
Det är bra att kyrkan står upp för människovärdet, med betoning på människor. Det ligger i kyrkans natur att hjälpa utsatta människor. Inte bara bistå ett fåtal utvalda som har rätt etnicitet, rätt religion, rätt politisk åsikt, rätt sexuell läggning och en hel del andra ”rätt” också.
Man kan till exempel notera att åtta av tio församlingar erbjudit verksamhet för asylsökande och nyanlända under perioden september 2015 till oktober 2016. Drygt 37 000 har varje månad deltagit i verksamheterna och 8 000 frivilliga har varit engagerade i arbetet.
Den europeiska utvecklingen visar att allt färre gör som Svenska kyrkan, håller mot främlingsfientlighet och rasism, vågar stå upp för demokrati och människovärdighet. I stället sker en snabb normalisering av islamofobi, antisemitiska och antiziganistiska föreställningar.
Det är hög tid att kyrkans medlemmar börjar bry sig om vem som företräder dem.