Det finns starka argument för att barnbidraget precis ska vara lika för alla barnfamiljer.
Det är alltid intressant med ungdomsförbund som tror sig uppfinna hjulet men som i själva verket trampat runt i sin egen bubbla och helt enkelt misslyckats med att tänka längre än näsan räcker. Som Luf, Liberala ungdomsförbundet, som i dagarna lanserat den inte alls nya idén att behovspröva barnbidraget.
Förslaget har varit uppe flera gånger tidigare. Alltid med samma resultat. Nej. Vid en första anblick kan det naturligtvis tyckas rimligt att bara familjer som lever på fattigdomsgränsen skall ha rätt till barnbidrag. Varför skall låginkomsttagare betala för barnbidrag som går till välbärgade familjer?
Men riktigt så enkel är inte den här frågan, vilket man upptäcker om man sätter sig in i hur vårt välfärdssystem är konstruerat och vad barnbidrag egentligen syftar till.
För det första, Sverige har bland världens högsta inkomstskatter. Skattesystemet är progressivt vilket innebär att den som tjänar mer också betalar en större del av sin lön i skatt. Redan vid relativt modesta inkomster tillkommer statlig skatt ovanpå kommunal- och landstingsskatt och för de som tjänar ytterligare lite till tillkommer värnskatt. Samtidigt trappas jobbskatteavdraget ned på högre inkomster. Med andra ord stämmer det inte att den som tjänar lite får stå för rikas barnbidrag. Höginkomsttagare har gott och väl finansierat sina barnbidrag själva.
För det andra rymmer välfärdssystemet både transfereringar som syftar till att utjämna mellan olika inkomstskikt, som bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd, och andra som omfördelar resurser mellan generationer och bidrar till en önskad samhällsutveckling. Till dessa hör barnbidrag, subventionerad sjukvård, gratis utbildning och så vidare.
De senare är oerhört viktiga, eftersom det faktum att alla oavsett inkomst behandlas lika och har samma sociala rättigheter långsiktigt garanterar viljan att bidra till det gemensamma. Ett högskattesamhälle där de med medelinkomst eller högre till slut bara har skyldigheter riskerar att skjuta hela välfärdsstaten i sank.
Ytterligare en aspekt är att behovsprövade barnbidrag kostar mer än de smakar. Det är inte gratis att administrera inkomstkontroll men framförallt skapar behovsprövning stora tröskeleffekter. Det låser in människor i fattigdom, gör det olönsamt för barnfamiljer med lägre inkomster att gå upp i arbetstid och sänker ytterligare motivationen för den förälder som lever på bistånd skaffa ett jobb.
För att citera dåvarande moderata ordföranden i socialförsäkringsutskottet Gunnar Axén, när frågan aktualiserades av Centerpartiet 2008, behovsprövat barnbidrag motverkar arbetslinjen.
Det finns många viktiga samhällsfrågor som behöver lösningar och där den nya generationens politiker har en viktig roll att spela.
Därför är det ofattbart att Luf slösar bort sitt förtroendekapital på frågor som att tillåta incest och nekrofili, propagera för juridisk abort för män och nu det här ogenomtänkta förslaget.
Malin Lernfelt
