FOTO: ARNE SCHWEITZ/DEX/TT
Industrisamhällets arbetskraftsinvandring ställde inga språkkrav. Glöm 1950- och 1960-talets arbetskraftsinvandring där du kom på måndag, ställde dig vid löpande bandet på tisdag och lärde dig jobbet och språket allt eftersom.
FOTO: ARNE SCHWEITZ/DEX/TT
Industrisamhällets arbetskraftsinvandring ställde inga språkkrav. Glöm 1950- och 1960-talets arbetskraftsinvandring där du kom på måndag, ställde dig vid löpande bandet på tisdag och lärde dig jobbet och språket allt eftersom.
Skellefteå kommun är väldigt duktiga på att ta emot asylsökande – sämre på att få dem att stanna.
När kommunalrådet Lorents Burman (S) på tisdagen presenterade Skellefteå kommuns budget för 2015 och plan för 2016–2017 var han väldigt tydlig med en sak: de utrikes födda är en viktig grupp om vi ska nå vårt befolkningsmål på 80 000 invånare 2030. Kanske inte ordagrant, men det gick inte att ta fel på andemeningen i vad han sa.
Han var också tydlig med en annan sak: Vi (läs Skellefteå kommun) måste bli bättre på att erbjuda utrikes födda jobb om vi som arbetsplats ska spegla befolkningssammansättningen i kommunen. Kanske inte ordagrant det heller, men det gick inte att ta fel på andemeningen i vad han sa.
Naturligtvis under förutsättning att kommunens krav på kompetens och den arbetssökandes dito matchar varandra.
Sak samma är det med det privata näringslivet. Rent generellt kan man säga att svenska arbetsgivare, både offentliga och privata, är ganska dåliga på att utnyttja den kompetens som vandrar in till Sverige och till Skellefteå.
Samtidigt måste man vara medveten om att arbetsmarknadens krav på utbildning, kompetens och språkkunskaper hela tiden ökar. löm 1950- och 1960-talets arbetskraftsinvandring där du kom på måndag, ställde dig vid löpande bandet på tisdag och lärde dig jobbet och språket allt eftersom.
Så för att den här ekvationen ska gå ihop krävs det betydande insatser från samhällets sida. Inte minst med tanke på att utbildningsnivån bland dem som invandrar sjunkit de senaste 20 åren. Men det får aldrig bli en ursäkt för en förhållandevis hög arbetslöshet bland de utrikes födda.
Det är bra att Lorents Burman talar klarspråk och att han i en intervju i Norran (2014-03-25) lovar att det ska bli mer verkstad i integrationsarbetet. Det behövs konkreta åtgärder för att få utrikes födda att stanna kvar. De behöver någonstans att bo, och någonstans att arbeta, för att på så sätt både bli en del av och kunna bidra till samhället.
Skellefteå kommun har gjort mycket för att, som Lorents Burman uttrycker det, ”öppna upp samhället för våra utrikes födda”. Men med tanke på att de flesta flyttar härifrån är det inte nog.
Arbete är bästa vägen till integration. Om Skellefteå ska nå befolkningsmålet är det här insatserna måste sättas in; bättre svenskundervisning, yrkesutbildning, validering av utländska utbildningar, mentorprogram, praktikplatser, samarbete mellan skolan och näringsliv, helt enkelt att ge de rätta verktygen, oberoende av bakgrund.