För femte året i rad har Sverigestudien släppts. Det är en mätning över värderingar som försäkringsbolaget Skandia ger ut, tillsammans med bland andra Sveriges kommuner och landsting, SKL. Personerna i urvalet, ett Sverige i miniatyr, uttrycker sina värderingar om arbetsplatsen, sin kommun och samhället i stort.
Delar av resultatet bekräftar vad man ofta har haft på känn. Kvinnor väljer värderingarna familj, ansvar och medkänsla i mycket högre utsträckning. När svenskar, till skillnad från medborgare i exempelvis Finland, Kanada, USA och Danmark, nämner värderingar på arbetsplatsen är ”kundtillfredsställelse” frånvarande.
Det ord som toppar beskrivningen av samhället är i år arbetslöshet. Den politiska debatten och den ekonomiska krisen sätter sina spår. För några år sedan, 2009 och 2010, var det i stället ”yttrandefrihet” som starkast kopplades ihop med samhället. Innan 2009 hade vi haft några större debatter om yttrandefrihet; Lars Vilks rondellhund, Muhammedkarikatyrerna och några år innan dess fallet med den av Högsta domstolen friade pingstpastorn Åke Green.
På senare år har arbetslösheten dominerat debatten, inte minst ungdomsarbetslösheten. Arbetslösheten får allt oftare prefixet ”mass”, och det påstås att ungdomsarbetslösheten är runt 25 procent. Sedan några år används en beräkningsmodell där heltidsstuderande som söker arbete, till skillnad mot tidigare, räknas som arbetslösa. I själva verket är kring 10 procent av ungdomarna mellan 18 och 24 år inskrivna hos Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Det är också en hög siffra – men långt ifrån ”massarbetslöshet”.
Hur medborgarna uppfattar saker är a och o för partierna. Göran Perssons S-regering förlorade valet 2006, till stor del på grund av att medborgarna upplevde att arbetslöshetsfrågan inte togs på tillräckligt stort allvar. Alliansen ser ut att kunna hamna i samma sits vid valet nästa år. Årets Sverigestudie bekräftar att många upplever att samhällsutvecklingen går i fel riktning. Intressant är att den skillnad som finns mellan hur folk uppfattar samhället, och hur man önskar att samhället vore, har ökat.
Studien säger även några intressanta saker om medborgarnas värderingar kring kommunen. På lokal nivå nämns medborgarinflytande som en viktig värdering, ”demokratiska processer” hamnar också högt. Bland de mindre smickrande beskrivningarna på hur läget i kommunen är nämns byråkrati, resursslöseri och kortsiktighet.
Oavsett om man delar medborgarnas uppfattningar och värderingar, lär det straffa sig att som makthavare rycka på axlarna åt dem.