Skellefteås tydliga strategi att satsa på träbyggnader borde anammas på riksplanet. Förra hösten besökte kungen Skellefteå för att lära sig mer.
Att ”sätta sin kommun på kartan” brukar vara en dyr och hopplös övning i politiskt vansinne.
Det brukar handla om miljonrullningar till kommunala äventyrsbad och andra verksamheter som inte nödvändigtvis hör den kommunala kärnverksamheten till.
Undantag finns dock. Som Skellefteås målmedvetna arbete med satsningen på ökat träbyggande. Häromdagen uppmärksammade Norran på nyhetsplats att Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande, utsetts till ”Årets gnista” av Trästad Sverige för sitt enträgna arbete med att lyfta trä som stommen för hållbart byggande.
Sedan flera år tillbaka har kommunen en träbyggnadsstrategi som vägleder stadsutvecklingen. Skellefteås tydliga satsning på trä som byggmaterial sträcker sig tillbaka till tidigt 1990-tal. Bland annat beaktas klimatpåverkan i kommunens ekonomiska kalkyler när livscykelanalyser görs för olika material.
Fler kommuner följer efter: Bland annat har Arvika antagit en liknande strategi och Piteå har varit på studiebesök. Kung Carl XVI Gustaf besökte Skellefteå förra hösten för att lära sig mer om träbyggande.
Exemplen på träbyggnation i Skellefteå är flera: Skellefteå kraft arena, det kommande kulturhuset, parkeringshuset Ekorren och Norvallaläktaren bara för att bara nämna några.
Skellefteås modell med kommunal samverkan med näringsliv och forskning är ett framgångsrecept. Därtill är de lokala förutsättningarna för skogsråvara utmärkta.
Det hade varit kvalificerat vansinne att inte premiera den industri som finns i direkt anslutning till kommunen.
Klimataspekten går inte att bortse ifrån. Ett flerbostadshus i trä sägs, enligt uppgifter på kommunens hemsida, ha hälften så stor klimatpåverkan som en motsvarande byggnad i betong.
En levande och brukad skog gör också att koldioxid binds kontinuerligt. Att den förnybara skogsråvaran används till beständiga projekt, som exempelvis byggnadskonstruktioner, gör också att produktspillet minskas till skillnad från engångsartiklar eller bruksprodukter.
Trä har även andra positiva konsekvenser, förutom miljö- och klimataspekten. Det europeiska forskningsprojektet Wood2New pekade för några år sedan på att trä påverkar hälsan hos de människor som lever eller vistas i dess närhet.
I Finland konstaterades att trä i vårdmiljö rekommenderades av 90 procent av de tillfrågade. Materialets lugnande egenskaper upplevdes som naturligt. Hållbar folkhälsa är ej att förakta.
Skellefteås träbyggnadsstrategi är alldeles för viktig för att endast vara en kommunal eller regional angelägenhet. De nationella och globala vinsterna för klimatet är uppenbara.
Regeringen borde snegla åt Västerbotten och anamma en nationell träbyggnadsstrategi där trä premieras som byggnadsmaterial i hela byggnadsprocessen. Statliga byggsubventioner och stöd bör framhålla träets klimatvänliga och ekonomiska fördelar.
Dessutom har Sverige en utmärkt position att exportera mer än endast skogsråvara till omvärlden. Kunskapen om hållbart byggande ger Sverige en potentiellt världsledande position.
Det är en träsmak som borde ge mersmak.
Csaba Bene Perlenberg