Länsstyrelsen vill se en ökad andel ekologisk mat i Västerbotten. Forskning från Chalmers visar att ekomat har större klimatpåverkan än vanligt jordbruk.
Klimatpåverkan kan bromsas.
I varje fall om man frågar svenskarna, vilket Naturvårdsverket gjorde förra året. Förvisso minskade antalet personer som gav uttryck för ett positivt sinnelag, men fortfarande menade åtta av tio tillfrågade att klimatförändringen går att hantera. Det är en hoppingivande siffra.
Samtidigt menade 95 procent av de 1 000 personer som tillfrågades i webbenkäten att klimatförändringarna kommer att påverka Sverige. Och 86 procent ansåg att det är viktigt att samhällsåtgärder vidtas. Vi må ha kommit i gång sent i den nödvändiga omställningen, men stundens allvar gör att det inte finns utrymme för hopplöshet.
En nyckel till framgång handlar om att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Klimatkrisen är lika lokal som den är global. Visst krävs det systemförändringar på en övergripande nivå gällande bland annat utsläpp och energi- och transportsystem. Men minst lika viktigt är det att vardagen klimatsäkras.
I Västerbotten har länsstyrelsen nyligen presenterat en tipslista på 122 åtgärder för en hållbar morgondag. Den riktar sig till kommuner, kommunala bolag, regionen, myndigheter, företag, organisationer och föreningar. Ja, till hela det lokala samhället.
Listan presenteras med den bistra slutsatsen att Västerbotten endast kommer att nå ett av de 20 nationella miljömål till 2020 som sattes i början av 2000-talet. Då handlar det om skyddande av ozonskikt. Ytterligare fyra bedöms som ”nära att nås”: Säker strålmiljö, ingen övergödning, grundvatten av kvalitet och storslagen fjällmiljö.
Givet att många mindre glesbygdskommuner redan kämpar med ekonomin bör listan ses som en hjälpande hand på vägen att prioritera rätt.
Länsstyrelsens åtgärdslista är indelad i flera olika samhällssektorer. Flera av dem är ypperligt anpassade för just Västerbotten. När det kommer till delen om hållbar stadsplanering finns det exempelvis drivkrafter för lokal näringslivsutveckling: Ett ökat byggande i trä stöder inte minst den lokala skogsindustrin. Det handlar onekligen om ett närodlat byggande.
Tipslistan innehåller dock tyvärr också förslaget att öka andelen ekologisk mat. Allt fler röster höjs nu mot ekologisk odling som en grön produktionsmetod. I Göteborg har forskare vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola, i en internationell studie, dragit slutsatsen att ekologisk mat har större klimatpåverkan än vanlig odling.
Detta för att skördarna per hektar blir mindre, vilket gör att det krävs större arealer för att odla samma mängd mat jämfört med ett vanligt jordbruk. Detta medför i sin tur ökade koldioxidutsläpp när skog avverkas för att göra plats för jordbruk. Däremot är fokus på mer lokalproducerad mat, som inte är ekologiskt odlad och som inte kräver långa transportkedjor, rätt och riktig.
Den nya forskningen från Chalmers illustrerar behovet av att inte agera slentrianmässigt mot klimatutmaningen. Vi har inte tid att drabbas av panik eller hemfalla åt felaktiga lösningar.
Allt som sägs vara grönt är inte skönt. Övertygelse och vetenskap är inte samma sak.
Metoder för en hållbar omställning behöver utvecklas kontinuerligt och bygga på forskning – även i Västerbotten.
Csaba Bene Perlenberg