Håller samarbetet? Grannar i flerbostadshus kommer påverkas av andras beteende i soprummet. Kommunen straffar hela huset för fel som kanske bara några gör.
Besluten om nya straffavgifter inom Skellefteå kommun för de som inte sköter sopsorteringen hemma väcker många känslor bland Norrans läsare. Sedan tidigare har det funnits en straffavgift på 500 kronor per tillfälle för hushåll som exempelvis slängt matavfall i fel tunna.
Samma avgift har både gällt enskilda hushåll, flerbostadshus och bostadsrättsföreningar. Det är de senare kategorierna som nu får höjda avgifter genom att det blir en straffavgift för varje lägenhet. Kommunen har dock satt ett tak på max 5000 kronor per straff.
De nya reglerna ställer grundläggande rättvisefrågor på sin spets. Jag har tidigare skrivit om att vad som uppfattas rättvist ofta balanserar mellan de två olika perspektiven jämlikhet och prestation. De kan också kallas för utfallsrättvisa och procedurrättvisa.
Utfallsrättvisa handlar om att samhällets resurser eller problem ska fördelas lika mellan alla. När det gäller sopor i Sverige finns en grundläggande jämlikhet. Vi har alla samma ansvar att sortera det vi slänger. Vi möter också samma rätt till samhällsservice i form av sophantering. Just nu ändras vissa regler för denna samhällsservice. Kommunernas ansvar att samla in fler sorters avfall ökar. Tidigare skulle förpackningsindustrin själv samla in alla förbrukade förpackningar. Nu ska kommunerna sköta själva insamlingen och industrin ansvara för återvinningen.
Procedurrättvisa handlar om att var och en ska bli belönad (eller straffad) utifrån sina handlingar eller prestationer. Därför är det rimligt att kommunen tar ut en straffavgift om ett hushåll inte sorterar sina sopor som det ska. Den som inte sorterar sopor gör att sophanteringen blir ineffektiv och dyr. Ifjol gjordes plockanalyser av soporna i Skellefteå kommun. De visade att 40 procent av skräpet var felsorterat. Summan av all felsortering är alltså ingen småsak.
Många slänger fel. Vid en plockanalys 2023 kunde Skellefteå kommun konstatera att 40 procent av alla sopor hade sorterats fel. Bilden är från ett annat sammanhang.
Det visar sig dock svårt att skapa ett helt rättvist regelverk för sopsorteringen. Hyresvärdar reagerar på att de kan få en straffavgift även om de själva gjort allt rätt. Hur bra de än ordnar i soprummet och informerar om sopsortering har de ingen garanti för att hyresgästerna sköter sig. Grannar i bostadsrättsföreningar reagerar också. Även om de flesta i föreningen gör rätt, skulle de kunna få en straffavgift. Det kan ju finnas några på gården som inte bryr sig och slänger allt i samma tunna.
Med tanke på hur brännande denna sopsorteringsfråga är, känns det lite förvånande att det inte pågår någon politisk diskussion i ämnet. Det skulle vara möjligt att driva politik mot kollektiv bestraffning i hyreshus. Varför ska den som gör rätt behöva betala extra om en granne missköter sig?
Slarv. Kartongförpackningar har slängts i fel sopkärl. Det kan vara orsak till straffavgift.
Men det kan vara så att den viktigaste samhällsförändringen för att öka sorteringen handlar om återvinning. Stora delar av den plast som sopsorteras av hushåll åker till förbränning. Det beror på att det finns mycket plast som är svår att återvinna. Detta känner många såklart till och det sänker givetvis motivationen att vara noggrann. Hushållen har rätt att få veta om deras insatser ger effekt för miljön på riktigt.
Samtidigt bör kommunen fundera över hur den kan skapa ett bättre samarbete med fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Det håller inte att vältra över ansvaret helt och hållet på dem. Kanske att straffavgiften kan sänkas för de som bevisligen ansträngt sig för att ordna bra sopsortering i sitt hus? Kollektiv bestraffning är faktiskt i alla lägen orättvist.