På de flesta skolor börjar det vara mycket länge sedan lärare enbart ägnade sig åt att vara lärare. Uppgifterna som faller på lärarna att sköta rör sig om allt från rastvakt och servering av mat till att ansvara för lugn i korridorer och kontakt med socialtjänsten.
Orsakerna till denna utveckling är många och det kan variera stort från skola till skola, men två huvudförklaringar kan identifieras.
För det första har skolan, likt många andra skattefinansierade verksamheter, under lång tid haft ett besparingstryck på sig. Det bidrar till att yrkeskategorier som elevassistenter, kuratorer, skolsköterskor och fritidsledare får färre och mindre tjänster.
Den andra är att samhället i stort får allt högre förväntningar på vad skolan ska klara av. Många skolor använder sig av tidskrävande digitala plattformar där mycket information ska publiceras trots att det ofta är väldigt få föräldrar och elever som efterfrågar informationen. Ett annat exempel är en mentalitet där vissa föräldrar tycks förvänta sig att skolan ska lösa deras barns problematiska beteenden.
Många lärare är väldigt duktiga på att jonglera alla dessa uppgifter, men tyvärr ofta till priset att de inte orkar vara kvar i verksamheten under hela sitt yrkesliv. Till slut orkar man inte längre med en “att-göra-lista” som aldrig tar slut.
För att tackla detta problem har man från den nationella politiken lyft satsningar på lärarassistenter, en något diffus yrkeskategori.
Skolverket beskriver det som att lärarassistenterna kan bidra på sex områden:
- Praktiskt arbete kopplat till undervisningen
- IT-frågor
- Hantera material och läromedel
- Extra anpassningar
- Skapa studiero
- Mentorskap
Det ska sägas att jag är positiv till att man satsar på en yrkeskategori som ska kunna avlasta lärarna, så att de kan fokusera på det som de är utbildade till. Det är också klokt att låta huvudmännen bestämma hur tjänsterna ska utformas då det kan se väldigt olika ut på olika skolor.
Med det sagt har jag ett medskick till kommunerna och friskolorna rörande hur man kan tänka då arbetsbeskrivningar ska skrivas och dessa tjänster ska tillsättas.
Lägg inte för mycket fokus på att lärarassistenterna ska lösa IT-frågor, hantering av läromedel och praktiskt arbete kopplat till undervisningen. Detta är områden som ofta kräver betydande handledning av läraren, sker relativt sällan och/eller inte tar så långt tid till att börja med.
Jag har varit lärare nästan hela mitt yrkesverksamma liv och kan tycka att det känns som att Skolverket greppar efter halmstrån då man valde att inkludera dessa tre områden i förslagen på hur man bäst avlastar lärare.
När det kommer till att arbeta med extra anpassningar för elever och att skapa studiero i klassrummet tror jag däremot att lärarassistenterna kan fylla en viktig roll. Men det är misstänkt likt den roll som elevassistenter redan har fyllt under lång tid.
Nu låter det som att jag är rätt negativ till hela idéen med lärarassistenter. Men då ska vi komma ihåg att ett av de sex rekommenderade arbetsområdena kvarstår: mentorskapet.
För många lärare ägnas en betydande del av arbetsdagen till just mentorskapet, en uppgift som lätt skulle kunna skötas av en professionell mentor. Här kommer det nationella bidraget till lärarassistenter in i bilden.
Jag tycker att fler skolor borde separera lärarrollen från mentorsrollen och tillsätta den senare med personer som är särskilt lämpade för just detta. Ett exempel på passande erfarenheter skulle kunna vara socionomutbildning.
Professionella mentorer skulle ge lärarna mer tid att ägna åt undervisning och eleverna skulle fortsatt ha en tydlig person att vända sig till i frågor som inte rör undervisningen. Därtill skulle föräldrarna ha en tydlig kontaktperson på skolan och kollegorna på plats vet vem som har den samlade bilden av elever med olika utmaningar.
Så till alla kommunpolitiker som funderar på hur de ska utforma lärarassistenternas uppdrag kan jag varmt rekommendera att rikta in sig på att göra dem till professionella mentorer. Det skulle leda till lärare som kan fokusera på att lära ut och det kommer i sin tur att leda till att skolan blir bättre på sin viktigaste funktion: Eleverna skulle lära sig mer.