Löftet om fler händer i omsorgen ska infrias samtidigt som invånarna i Skellefteå förväntas leva allt längre och därmed behöva stöd och hjälp under fler år av sitt liv. Det kommer medföra ökade kostnader för socialnämnden. Svårigheten för socialförvaltningen att verkställa, och s-politiker att infria löftet till väljarna, visas i att Skellefteå kommun idag har stora problem med att få ihop sin bemanning inom den egna vården.
Med den rådande utvecklingen blir omsorgen dyrare och sammansatt med färre yrkesutbildade. Andelen sjuksköterskor och undersköterskor som jobbar inom äldreomsorgen i Skellefteå kommun minskar. Att det finns tomma stolar på gymnasiets vårdprogram är ytterligare ett symtom på problemet. Med bristen på vårdpersonal blir lösningarna för Skellefteå kommun ett lapptäcke av bonusar, hyrpersonal och övertid. Det blir till tiotals miljoner om året i extrakostnader, som socialnämnden behöver mer pengar till.
Socialnämnden bedömer att de saknar resurser att långsiktigt hantera bristen på personal på egen hand. Bedömningen är rimlig, underskottet på vårdpersonal är ett nationellt problem som borde prioriteras av den nationella politiken. En statlig utredning ska presenteras till hösten, med föreslagna åtgärder som stävjar bristen på utbildad vårdpersonal. Om förslagen blir till förändringar som även underlättar bemanningen av vården och omsorgen i Skellefteå återstår att se.
Förändringar tar tid i stora frågor, och Skellefteås arbetsmarknad har en arbetskraftbrist som gör nuläget kritiskt för alla aktörer inom vård och omsorg. I sin planering fram till 2029 skriver socialnämnden i Skellefteå att ”läget är allvarligt, försämras snabbt och förväntas förvärras ytterligare”. Att kommunen behöver rekrytera vårdpersonal kan vi inte bortse från. Men arbetskraften attraheras mindre av vårdens yrken när tröskeln till andra jobb sänks. Politikerna kan avsätta pengar, men det måste finnas utbildad arbetskraft att rekrytera.
Socialnämnden står nu i ett vägskäl. Ska kostnaden för vård och omsorg fortsätta öka mer än nödvändigt när fler behöver vård, och dyra lösningar på personalbristen normaliseras? Eller ska de möta utmaningarna med att styra verksamheten på ett sätt som gör att kostnaderna inte ökar fullt lika mycket som invånarnas framtida vårdbehov? Socialnämnden bedömer att den senare vägen är möjlig om rätt åtgärder sätts in. Och det är åtgärder som mer förebyggande vård och tidigare insatser, och stöd i kompetensförsörjningen från Skellefteå kommun i sin helhet.
Socialförvaltningen i Skellefteå måste givetvis arbeta ihålligt med kompetensförsörjningen. Men till skillnad från möjligheten att bemanna sin verksamhet är möjligheten att effektivisera sin verksamhet mer inom räckhåll att påverka snabbt, och ett sätt att få resultat. På det sätt nämnden använder sina resurser till att optimera sin bemanning, lokaler, arbetsmetoder och utveckling av kompetens måste ständigt skärskådas. Det kommer att spela en jämbördig roll för vilken prislapp (och kvalitet) vården ges med, som de ökade kostnaderna som orsakas av inköpt arbetskraft och en åldrande befolkning.
Nu är det upp till bevis för Socialdemokraterna i Skellefteå. De behöver styra socialnämnden till att effektivisera mer och rekrytera fler.
Adam Bäckström, fristående ledarskribent