Somaliland är i praktiken en självständig stat, men ingår formellt i Somalia. Landet ligger på norra delen av Afrikas horn.
Att den muslimska världen demokratiseras är en global ödesfråga. Det gäller i synnerhet Somalia på Afrikas horn som är hårt drabbat av väpnade konflikter sedan decennier. Våld och oroligheter har tvingat hundratusentals människor på flykt. I Sverige är somalier en av de största invandrargrupperna. Därför är det märkligt att svensk media inte i högre grad uppmärksammar demokratin i nordvästra Somalia, i utbrytarrepubliken Somaliland.
Den 12 december genomfördes en fredlig invigningsceremoni för Somalilands sjätte president som segrat i ett val som av internationella valobservatörer bedöms som väl genomfört. President Abdirahman Mohamed Abdullahi, mer känd under smeknamnet Irro, har bakgrund som diplomat och talar finska eftersom han är finsk medborgare. Partiet han företräder, Waddani, är delvis inspirerat av västerländska välfärdsstater.
Demokratiskt. Somaliland har nyligen hållit val och även om det finns många problem i landet har man lyckats bygga upp ett fungerande demokratiskt system.
Den avgående presidenten Muse Bihi, som haft ämbetet sedan 2017, deltog i festligheterna och gratulerade sin efterträdare. Att maktens stafettpinne ännu en gång har överlämnats av en lojal opposition bevisar att demokratiska värderingar slagit rot i Somaliland. Det borde ha nyhetsvärde i ett land med en stor somalisk diaspora men knappt en rad har skrivits om presidentvalet i svensk press.
Trötta på inbördeskriget i ett kollapsande Somalia utropade befolkningen i regionen Somaliland sig som självständigt år 1991. Sedan dess har samhället mödosamt byggts upp. Ett parlament, domstolsväsende, grundskolor, universitet, sjukhus, armé och kustbevakning. Allt detta har uppnåtts på egen hand, nästan utan internationellt bistånd, och med hjälp av en engagerade somaliländare som över hela världen. Inte minst i Sverige.
Studenter fotograferas vid Edna Adan Universietet i Hargeisa, Somaliland.
Somalilands politiker angriper varandra med ord och inte med vapen. Under mina två besök i Somaliland har jag fyllts av beundran av den framåtanda som präglar demokratiaktivister av båda könen. De låter sig inte nedslås av det faktum att varken FN, EU eller något land i hela världen har erkänt Somaliland som suverän stat. Trots att Afrikanska unionen, som samlar över 50 stater, har konstaterat att Somaliland uppfyller kriterierna för självständighet. Europeiska unionen, tyngt av sitt koloniala förflutna, har hänvisat till att Afrikanska unionen måste ta första steget. Men flera afrikanska diktaturer bromsar av rädsla för att erkännande kan inspirera till utbrytningsförsök på hemmaplan.
Jenny Sonesson är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Självklart finns det problem i Somaliland, inte minst när det gäller jämställdhet och klantänkande. Och hela Somalia har återkommande drabbats av torka. Men enligt den internationella organisationen Freedom House är Somaliland det mest demokratiska landet på hela Afrikas horn samt Arabiska halvön. En avgörande orsak till att demokrati spirar i Somaliland är att fundamentalistisk islam inte har tillåtits vinna terräng.
Utbrytarrepubliken på Afrikas horn tänder hopp. Parlamentarism och stabilitet kan odlas även i krigshärjade delar av den muslimska delen av världen. Presidentval i Somaliland har därför betydelse även i Sverige och är en angelägenhet för alla demokrater.
Jenny Sonesson, Liberala nyhetsbyrån