Pengarna är ett underskott som grundskolan redan i januari kunde se i horisonten trots att året bara hade börjat. Det är emellertid inte säkert de faktiskt kommer behöva genomföra dessa besparingar. De socialdemokratiska kommunalråden har meddelat att underskottet kommer strykas. Situationen debatterades nyligen på kommunfullmäktige efter en interpellation från Christina Soldan (L).
Det är dock inte besparingshotet på 90 miljoner som är för grund- och förskolans huvudproblem. Det är att för få elever klarar skolan och att detta till stor del kan förklaras av långa tider med snål skolbudget i kommunen.
I rättvisans namn ska sägas att det finns en aspekt av skolorna och förskolorna i Skellefteå som nästan alltid har fått kosta. Det är lokalerna. Detta har såklart en bakgrund i att Skellefteå kommun är vidsträckt med många små orter som ligger långt ifrån varandra. Det har varit politiskt känsligt att samordna skol- och förskoleverksamheterna i större mer ekonomiskt gångbara enheter.
På personalsidan har billighetsmodellen länge varit förhärskande, och så är det ännu idag. Kommunen ligger återkommande under den statistiskt förväntade kostnaden per barn i skolan och förskolan trots att den vidsträckta kommunen skapar en fördyrande skolstruktur.
Att detta kunnat fortgå är lite av en gåta. Det hänger säkert ihop med att löneläget för lärare och förskollärare är lågt i Västerbotten jämfört med övriga riket. Det kan också finnas en bakgrund i att lärare och förskollärare som vill bo i regionen inte har kunnat byta mellan olika arbetsgivare när lönen saggat efter. Det är som sagt långt mellan skolorna och även mellan kommunerna.
Just nu händer det dock mycket. Antalet elever och förskolebarn ökar, men på personalsidan släpar kommunen efter. Det är redan stor brist på förskollärare och andelen behöriga lärare i grundskolan sjunker. Förskoleavdelningar bemannas i huvudsak med gymnasieutbildade barnskötare och andelen personal med låg utbildning ökar i grundskolan. För att maskera problemet talar cheferna ofta om hur många pedagoger som är anställda. I ett skol- och förskolesammanhang kan en pedagog lika gärna vara en oerfaren ungdom som just gått ut gymnasiet, som en välmeriterad lärare med specialistkompetens. Pedagog är i sammanhanget ett försåtligt begrepp som döljer skolans ökande kompetensbrist.
Situationen i kommunens skolor är en effekt av gamla snåla synder och den nuvarande tillväxten. Resultatet syns i svart på vitt i det tragiska faktum att fler än var tionde elev i Skellefteå inte klarar grundskolan. Nu behövs en skärpning! Skolan behöver mer pengar, men också större befogenhet att anpassa sin kostnadsstruktur. I klartext betyder det att enheter med väldigt få elever inte kan drivas för alltid.
Alliansen i Skellefteå menar att skolan och förskolan hade haft 210 miljoner mer i budgeten idag om deras förslag fått gå igenom under de senaste tio åren. Fredrik Stenberg (S) har avfärdat detta påstående med att Alliansens budget är en servettskiss. Vad han menar med det är svårt att förstå eftersom oppositionens budgetförslag utgår från samma underlag som majoriteten har tillgång till. Bättre vore om Socialdemokraterna presenterade en långsiktig idé om hur skolan ska komma på fötter och utvecklas. Det handlar inte om 90 miljoner, det handlar om alla barn och ungdomar i kommunen.
