Henrik Bolin är chef över grundskoleavdelningen på Skellefteå kommuns utbildningsförvaltning,
Norran har under hösten tagit emot flera vittnesmål från lärare och förskollärare om att arbetsbelastningen i skolorna och förskolorna är för hög. Samtidigt visar statistik för årskurs nio att elevernas betyg sjunker, att skolfrånvaron ökar och att var sjunde elev inte blir behörig till gymnasiet. Det finns alltså tydliga tecken på att det är kämpigt på skolorna i Skellefteå.
Den snäva ekonomin ledde för ett år sedan till att utbildningsförvaltningen drog i larmklockan och sjösatte ett sparpaket. Inför detta år begärde utbildningsförvaltningen mer pengar än vad de fick. Men av någon anledning verkar skolcheferna ha bestämt sig för att tänka positivt istället för att fokusera på problemen. Förvaltningschefen Ana-Maria Stridsberg Deliv kommenterar läget för Norran:
Håller du med om att skolan står inför en pressad ekonomisk situation?
– Den var otroligt pressad bakåt i tiden. Därför är det glädjande att vi fått en helt annan budgetram i år.
Men ni fick ju mindre pengar än ni hade begärt?
– Absolut, så är det ju. Men jag ser att vår kommunledning medvetet i två års tid har satsat genom att lägga stora pengar på skolan.
Under denna vecka möts politikerna i respektive För- och grundskolenämnden och Gymnasienämnden. Det vore intressant att få ha ett öra inne på dessa möten. De lägesbedömningar och nulägesanalyser som politikerna ska få diskutera innehåller flera brännande frågor. Här kommenterar jag två av dem
Splittrad och dyr skolstruktur
I en rapport visar förvaltningens egen personal att kommunen har många små enheter med ineffektiv bemanning. Jag har tidigare skrivit om detta och ur mitt perspektiv behöver kommunen antingen satsa betydligt mer pengar eller också så behöver skolor slås ihop. Skolans rapportförfattare argumenterar för det senare. När förvaltningschefen däremot svarar på frågor om detta problem, säger hon till Norran:
– Det är inte ett problem i sig, problemet uppstår om det inte finns tillräckligt med välutbildade medarbetare att anställa. Om vi har medarbetare som inte vill jobba på vissa geografiskt placerade enheter.
Vill och vill? Det finns säkert personal som kan tänka sig pendla ifall de får ersättning för det. Om inte, jobbar de säkert närmre där de bor.
Kerstin Steinvall är chef över förskoleavdelningen på Skellefteå kommuns utbildningsförvaltning.
Mycket stora problem i Matte
Bland de elever som inte blivit behöriga till gymnasiet framstår matematik som det mest problematiska ämnet. Utbildningsförvaltningens siffror pekar på att var tionde elev har svårt att klara matten genom hela skoltiden.
För att åtgärda detta problem lyckas skolförvaltningen inte leverera mycket mer än ytterligare ett förslag på utredning. De vill kartlägga elevernas "matematikresa" genom skolan.
Om det är mer kunskap som behövs vore det nog effektivare ifall att rektorer och lärare läste forskning tillsammans för att utveckla undervisningen. Utöver det skulle skolans chefer kunna argumentera mot politiken att eleverna behöver arbetsro i mindre klasser.
Christer Westlund är chef över gymnasieavdelningen på Skellefteå kommuns utbildningsförvaltning.
Byråkratisk ordsallad
Utbildningsförvaltningens egna analyser av skolans problem har både starka och svaga sidor. Men genomgående ger de en bild av att fastna i byråkratisvenskan. Ett citat från grundskolans nulägesanalys december 2024 är ett exempel på hur illa det kan låta.
"Bilden som framträder i nulägesanalysen är av en organisation som på övergripande nivå tagit till sig av vad som anses vara framgångsrecept på skolutveckling men som kämpar med att få till strukturerna för att nå utveckling i det som påverkar våra barn och elever mest – undervisningen."
Cheferna gör allting rätt, men lärarna är för dåliga – så sammanfattar de som styr Skellefteås skolor och förskolor nuläget. Både politiken och eleverna borde kräva mer än så av de som ska vara experter.