Skellefteå växer så att det knakar och staden har en attraktionskraft som den tidigare inte har åtnjutit. Här kan man stoltsera med både Northvolts enorma etablering och en lång tradition av småföretagande. Att nya företag etableras och skapar arbetstillfällen och bidrar med varor och tjänster är glädjande, men under ytan puttrar ett onödigt missnöje.
När Svenskt Näringsliv genomför sin undersökning om företagsklimat baseras den till två tredjedelar på enkäter som går ut till företagarna i respektive kommun (den sista tredjedelen baseras på statistik från SCB och UC). Att Skellefteå rankas så pass lågt som plats 214 baseras alltså i huvudsak på att företagarna själva är missnöjda med kommunen.
För att förstå kritiken mot kommunen lite bättre tänkte jag att vi kan ta en närmare titt på några av de frågor som lyfts upp i enkäten.
Kompetens och transport
I frågan om tillgång på kompetens rankas kommunen på plats 268 och när det kommer till kommunikationer som till exempel flyg och tåg ligger Skellefteå på plats 258.
Detta är områden som det tar lång tid att åtgärda, men mycket positivt är på väg i form av att staten förväntas ta över ansvaret för Skellefteå flygplats, Norrbotniabanan anländer förhoppningsvis i relativ närtid och hamnen håller på att byggas ut rejält. Sett till bristen på kompetens vore det välgörande om kommunpolitikerna blåste upp till rejäl strid om att få etablera en högskola i Skellefteå.
Ingen av dessa lösningar är dock den “lätta” åtgärden som utlovades i rubriken, men det är faktorer som borde lyftas då företagsklimatet diskuteras.
Relationen mellan kommunen och företagarna
Det som oroar mig, och bevisligen också företagarna, är att kommunens relation till företagarna lämnar en hel del att önska. Här följer ytterligare några av Skellefteås rankningar i enkäten som gick ut till företagare:
- Service och bemötande: 190
- Tjänstemäns attityd till företagande: 200
- Kommunens upphandling: 222
- Dialog mellan företag och kommunens belutsfattare: 229
- Information till företag: 237
- Kommunpolitikernas attityd till företagande: 241
Sammantaget kan det inte ses som annat än ett misslyckande av kommunens ansvariga politiker och högre tjänstepersoner.
Vad är då den lätta åtgärden?
Det korta svaret är att de berörda parterna måste bli bättre på att kommunicera med varandra. Det ligger väl onekligen i kommunens eget intresse att få till ett bättre företagsklimat.
Det enklaste vore att titta på vilka kommuner som har lyckats bäst med faktorerna som har med kommunikation att göra och fråga dem hur de har lyckats. Kommunpolitiker som har lyckats väl med något pratar mer än gärna om hur de har gått till väga om någon tar sig tid att fråga.
I mina kontakter med företagare i Skellefteå får jag intrycket att man är väldigt försiktiga med att ställa offentliga krav på kommunen då man inte vill dra på sig negativ publicitet eller försämra relationen med kommunen. Det samtliga av de jag har pratat med har gett uttryck för är dock att man gärna vill få till en bättre kommunikation med politikerna och näringslivskontoret.
En enkel modell vore att inhämta åsikter från företagen och utifrån dem ta fram en åtgärdsplan. Flera problem kan säkert lösas enkelt med förbättrad information eller mindre förändringar i organisationen medan större strukturella svårigheter kan ta längre tid. Det kanske är värt att lyfta ett mindre antal problemområden som de flesta företagare verkar uppleva och starta ett långsiktigt arbete med att åtgärda och kontinuerligt utvärdera just dessa områden.
Denna insats är förstås inte helt gratis, men det är min övertygelse att den kommer att betala sig själv om man lyckas få till en bättre relation med de tusentals företag som är aktiva i kommunen.
Tänkvärt
Innan jag avrundar detta resonemang vill jag lyfta en sista enkätfråga. I frågan om konkurrens från kommunen rankas Skellefteå på plats 290 av 290, sämst av alla. Det är dock en fråga för en annan dag.