Oavsett om du som bostadssökande vill köpa, hyra, eller få tillfällig hjälp med en bostad i Skellefteå är läget knepigt. Köerna är långa hos bostadsbolagen, och bostadspriserna i Skellefteå steg mest av alla Sveriges kommuner mellan åren 2012–2022. Parallellt har räntorna stigit i närtid, och hushållens köpkraft urholkats av inflationen. Så vägen till en bostad i Skellefteå är kantad av köande, och höga priser.
Gemensamt skapar dessa mekanismer att fler får svårt att komma innanför de höga trösklar som omgärdar bostadsmarknad. Exempelvis visar socialnämndens statistik att 250 personer står som bostadslösa inom kommunen. Samtidigt som hälften av ungdomarna i åldern 20–30 år saknar ekonomin att köpa en etta inom Skellefteå tätort, enligt Riksbyggen. Medan gästarbetare får hyra rum i en barack till en månadshyra på 6 000 kronor. Och särskilt utsatta personer har hamnat i klorna hos företagare, som använder verkstaden till ett madrasshotell.
Framtidens bostadsbyggande i Skellefteå vilar nu på osäkra grunder. Redan nu märks det att marknaden stagnerat. Christer Johansson vid Byggföretagens branschorganisation i länet befarar att modulhusen som fungerar som temporära bostäder kommer att bli fler. Och det beror på att konjunkturen bromsar bostadsbyggandet i Skellefteå. Vilket dessutom bidrar till att fler ”hyresvärdar” vill tjäna pengar på bostadsbristens möjligheter.
Lorents Burman säger till Hem och Hyra (12/12–2022) hur bostadsmarknaden ger en ”grogrund till huliganer” som försöker ”tjäna pengar på desperata bostadssökande”. Lorents har rätt. Symtomen på en febrig bostadsmarknad är uppenbara. Det är bara att gå in på valfri medial plattform där bostäder och sängplatser i Skellefteå bjuds ut till skyhöga priser. När en villa annonseras ut för 90 000 kr i månaden är det en spegelbild av ett större problem. Som sätter spår i människor och marknaden. För bostadsbristen kan stå Skellefteå mycket dyrt inom en snart framtid.
Kostsamma infrastrukturprojekt förutsätter en växande befolkning som arbetar och betalar sin skatt här. Men det vilar helt och hållet på att funktionella bostäder finns för alla. Ska trenden vända är Skellefteå kommun dels i behov av en mer liberal bostadspolitik på nationell nivå. Som fri hyressättning. Och dels i behov av en effektivare kommunal bostadspolitik. Som väsentligt snabbare planprocesser, vilket möjliggörs om bestämmelserna i plan- och bygglagen avregleras mer.
Kommunens förkortade bygglovstider är ett exempel på att bostadsbyggandet kan påskyndas med rätt incitament. Fler juridiska långbänkar måste bort. För det är inte konstigt att byggandet drar ut på tiden när kommunen bestämmer sig för att öronmärka färdiga detaljplaner, som Scharinsområdet, till att vara en del av arkitekttävling. Vilket visar hur byggprojekt kan marineras i långbänk, och ge senfärdigheten ett ansikte.
Kommunens bostadsvision uttrycker att det ska finns bostäder för alla, i livets olika faser. Den rimmar illa med rådande situation, där bostadsbristen leder människor till baracker och hemlöshet, och ger ”bostadshuliganerna” makt.
Skellefteå får gärna vara en plats för alla – men de behöver någonstans att bo på också. Annars får visionen svårt att övergå till vardagens verklighet. Och det tjänar ingen på, förutom grogrunden för huliganerna möjligtvis.
Adam Bäckström är fristående ledarskribent.