Det går lite upp och ner för Norranområdets kommuner i årets mätning av företagsklimatet som Svenskt Näringsliv nyligen offentliggjort. Arvidsjaur, Arjeplog och Skellefteå får ökat betyg medan Norsjö, Malå och Robertsfors visar upp ett något sämre resultat än i fjol. Förändringar från tidigare år är intressanta att analysera, men de kan vara av tillfällig art. Viktigare är att fundera över hur den långsiktiga utvecklingen sett ut och om årets siffror talar för någon hållfast förändring.
Skellefteå kommun har år efter år varit olycksbarnet i området. Andra kommuner har visat prov på fina omdömen från kommunens företagare, men i Skellefteå har kritiken ofta varit rikligare än berömmet från företagarna. Årets ökning i mätningen är därför en positiv nyhet för Skellefteå kommun.
Denna åsikt delas av kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå:
– Det här är en trevlig signal och nu hoppas jag att vi i år också hamnar högre upp i rankingen av kommunernas företagsklimat, säger Lorents Burman (S) till Norran.
Jämfört med grannkommunerna kommer dock inte årets mätning leda till någon bättre placering. Alla grannar har klart bättre företagsklimat än vad Skellefteå har.
Oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) är bekymrad över att Skellefteå dras med ett dåligt företagsklimat. Samtidigt delar han uppfattningen att årets siffror är en positiv nyhet. Dessutom är han nöjd över att Socialdemokraterna uppmärksammat mätningen:
– Det är bra att kommunstyrelsens ordförande och den politiska majoriteten nu ser värdet i Svenskt Näringslivs enkät och förhåller sig till den. När kommunen fått sämre betyg av företagarna har majoriteten velat skriva ner enkätens betydelse, säger Andreas Löwenhöök (M).
Det är såklart rimligt att glädjas när resultaten pekar uppåt. Samtidigt startar Skellefteå från en dålig nivå Det var sex år sedan Skellefteå nådde upp till riksgenomsnittet och senast som kommunen låg över det var samma år som The Ark vann melodifestivalen. Det var 2007.
Den snabba samhällsutvecklingen i Skellefteå gör att det just nu kan kännas som att företagsklimatet inte är någon viktig fråga. Inget kan vara mer fel. Det är just nu som skellefteborna kan förhindra att staden utvecklas till ett brukssamhälle som är beroende av en eller ett par stora arbetsgivare.
För varje storföretag som rekryterar behöver det växa fram många små företag som skapar nya nischer inom näringslivet. Lika sant som att allt går bra för staden idag kommer det kriser i framtiden. Bästa skyddet då är att ha en bredd inom näringslivet som gör att när någon bransch krymper kan en annan växa.
Ibland talas det om att endast borgerligt styrda kommuner kan få bra resultat i Svenskt Näringslivs mätningar. Den åsikten stämmer dock inte om man tittar på Skellefteås kommungrannar. Där styr socialdemokraterna med ett undantag. I Malå är kommunalrådet en vänsterpartist.
Nu måste Skellefteå kommun jobba ännu hårdare med att förbättra företagsklimatet. Kommunen har antagit ett program för det arbetet, men det behöver vässas så snart som möjligt.
De stora frågorna om företagsklimatet handlar om politik. Vilket förtroende kan kommunen visa företagare? Skulle privata byggherrar kunna få rätt att arbeta fram egna planförslag för att skynda på beslutsprocessen? Vore det möjligt att låta privata företag städa skolor och skulle man kunna tänka sig att campingar kan drivas lika bra eller bättre av företagare?
Dessa frågor är exempel på vad Skellefteå kommun behöver ta itu med. Årets förbättrade siffror är inte ett skäl till att vara nöjd. De visar att det är dags för handling.