Med Northvolts etablering har tusentals jobb skapats, och flera miljarder investeras i Skellefteå. Kommunens framtid kommer därför att samspela med Northvolts utveckling, och den förväntade befolkningsökningen som bolagets behov av arbetskraft förutsätter. Parallellt med nya jobb och investeringar kommer dock stora risker. Skellefteå kommuns skuldsättning har tiodubblats sedan Northvolts etablering 2017. Samtliga investeringar och skulder är inte direkt knutna till Northvolts etablering. Men en betydande andel av dem är dock det.
Oavsett vilken kommun Northvolt skulle ha valt för sin nyetablering skulle den möta ungefär samma utmaningar och problem som Skellefteå kommun gör i dag. Samtidigt som klimatnyttan på samma är tänkt att gynna hela Sverige. Framtiden för Northvolt och andra bolag inom de nya gröna industrierna är därmed mer än en angelägenhet för endast en kommun. Om Sverige ska kunna nå klimatmålen på ett ekonomisk hållbart sätt kan inte en eller ett fåtal kommuner ta nästan all ekonomisk risk. Och just därför bör staten göra mer för att hjälpa Skellefteå i sin omställning. Särskilt med anledning av att bostadsbristen i Skellefteå är alarmerande. Där Northvolt riskerar brist på arbetskraft, och Skellefteå riskerar en lägre befolkningstillväxt.
Kommunalrådet Evelina Fahlesson (S) har ifrågasatt rimligheten i att Skellefteå tvingas låna miljarder till nyinvesteringar – medan staten sitter lugnt i båten. Farhågorna delas av Sveriges kommuner och Regioner (SKR). SKR ser det som ohållbart att enskilda kommuner tvingas ta så stora risker som Skellefteå gör i den gröna industrins kölvatten. Särskilt i avsaknad av mer ekonomiskt stöd från staten. Eller andra garantier som minskar risken med investeringarna, om de tilltänkta skatteintäkterna uteblir.
Vad säger då regeringen om ett ökat statligt stöd för de kommuner som Norrlands nya gröna industrier byggs upp i? I riksdagen har både Fredrik Stenberg (S) och Isak From (S) lyft problemet med den kännbara ”tillväxtvärken” Skellefteå kommun präglas av. Med bostadsbrist och kraftigt ökade investeringskostnader. Som till stor del hänger samman med Northvolts framväxt.
Svaren på nödropen från våra folkvalda politiker blev återhållsamma. Och talande för hur riskerna i den gröna omställningen fördelas. Regeringen påtalade att bostadsförsörjningen är en kommunal fråga. Och påminde om de jobbtillfällen som skapats, och nästa års utredning om en sammanhållen plan för Norrlands gröna industrier. Underförstått: Skellefteå bör inte vänta sig direkta stödpaket, eller andra lättnader för kunna stävja den snabba tillväxtens kostnader och problem. Som en direkt konsekvens av budskapet tvingas nu Skebo ta ett ännu större ansvar, och lägga mer pengar i potten. Bolaget väntas bygga bostäder för cirka 3 miljarder under perioden 2023–2024.
Det är lätt att utgå från Skellefteå kommuns kalkylerade investeringar, med tillhörande risker. Men frågan är större än så. Oavsett vilken kommun som står i centrum kan inte de gröna industrietableringarna betraktas som en eller ett fåtal kommuners angelägenhet. I såväl fördelningen av risker, utmaningar och ansvar, så behöver regeringen se frågorna som en nationell angelägenhet. Och mindre som en enskild kommuns problem att ensam hantera.
Adam Bäckström är fristående ledarskribent.