Barnen ska inte betala priset för dålig politik

Det finns en risk att Region Västerbotten stänger lekterapin på sjukhusen. Dessa besparingstankar får inte bli verklighet utan en rejäl diskussion.

Värdefullt. Möjligheten till lek och stimulans är ett viktigt möjlighet för barn som vårdas på lasarettet

Värdefullt. Möjligheten till lek och stimulans är ett viktigt möjlighet för barn som vårdas på lasarettet

Foto: Martina Holmberg / TT

Ledarkrönika2024-06-13 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Innehållet i korthet

  • Region Västerbotten överväger att stänga lekterapin på lasaretten och göra andra nedskärningar inom barn- och ungdomssjukvården på grund av ekonomiska problem.
  • Socialdemokraterna föreslår höjda skatter och mer statligt stöd som lösningar, men skribenten visar att tidigare skattehöjningar inte löst problemet.
  • För att lösa regionens ekonomiska utmaningar krävs en bättre styrning och ledning, och inte bara nedskärningar inom sjukvården.

Region Västerbotten har ansvar för sjukvården i länet. Men regionen har stora ekonomiska problem. 2024 är andra året i rad där politikerna redan i budgeten räknade med ett underskott vid årets slut. Ekonomin omfattar drygt 10 miljarder kronor per år och underskotten i årets budget var 437 miljoner i utgångsläget.

Men sjukvårdens svårigheter att klara ekonomin förvärras hela tiden. Därför har verksamheterna behövt ta fram underlag för vad olika åtgärder skulle kunna ge.

Ett sådant underlag kommer från regionens Barn- och ungdomscentrum (BUC). Det innebär att lekterapin vid sjukhusen stängs, att barn med obesitas (övervikt/fetma) utan annan sjuklighet inte behandlas, och att barnmottagningen i Lycksele omorganiseras.

Detta är ett underlag som måste diskuteras ordentligt innan beslut fattas. Å ena sidan måste regionen klara sin ekonomi. Å andra sidan är det väldigt tveksamt om just barnen ska betala priset för vuxna människors bristande politik.

Region Västerbottens ekonomiska problem har flera orsaker. Den kortsiktiga problematiken är att allt blivit dyrare under de sista två åren av inflation och stigande räntor. På medellång sikt är problemet att det är svårt att anställa tillräckligt många sjuksköterskor och läkare till regionen. Det råder personalbrist. Detta gör att kostnader för vikarier och inhyrd personal är hög. På lång sikt väntas kostnader för nya behandlingar bli en allt viktigare fråga. Vi kanske kan bota fler i framtiden, men kommer vi ha råd?

undefined
Region Västerbotten har stora ekonomiska problem som gör att besparingar inte kan undvikas.

De styrande Socialdemokraterna återkommer till två lösningsförslag för regionen: mer pengar från staten och höjd regionskatt. De klagar på regeringen att den satsar för lite pengar på regionerna. Den kritiken är dock orättvis med tanke på att regeringen satsade stora summor på regionerna i senaste vårändringsbudgeten. För Region Västerbotten innebar satsningen 166,4 miljoner extra som sjukvården inte räknat med vi årets början. 

När det gäller skatten är beskedet från Socialdemokraterna att det kan bli aktuellt med en höjning innan nästa val. Problemet med skattehöjningar är att de inte verkar lösa regionens ekonomiska problem. För 20 år sedan var den dåvarande landstingsskatten i Västerbotten 9,7 procent. Idag är regionskatten 11,35 procent. Skatteförändringen beror delvis på att ansvar har flyttats mellan kommunerna och regionen, men den beror också på rena höjningar. Skatten har alltså höjts successivt under 2000-talet. Trots det har regionen ekonomiska problem.

Utvecklingen visar att det inte går att bära vatten i ett såll. Regionen läcker pengar och det problemet måste lösas. Revisorerna har återkommande framfört kritik mot regionpolitikernas styrning. När årsredovisningen för 2023 kommenterades av revisionen menade de att regionens rutiner för att undvika slarv, och styrning för att uppnå mål, är alldeles för dålig.

Det som krävs nu är i första hand är en bättre styrning och ledning av regionen. Detta bör alla väljare tänka på när de röstar nästa gång. Socialdemokraterna förtjänar inte förnyat förtroende. Men alla politiker måste också se detta som sin huvudfråga. Regionen har problem som inte beror på en snål regering och som vare sig skattebetalarna eller barnen i Västerbotten borde behöva betala priset för.

Vi som följer utvecklingen i regionen förstår dock att situationen inte kan hanteras utan att det också genomförs besparingar på kort sikt. En stängning av lekterapin är dock inte en självklar idé i detta sammanhang. Här behöver både politiker och väljare göra sina röster hörda innan ett beslut fattas.