Vore det rimligt att sänka skatten i Skellefteå?

Vad är viktigast? Att du får använda dina pengar själv, eller att kommunen har råd att bygga ett äventyrsbad?

Lorents Burman (S) och Andreas Löwenhöök (M) debatterade kommunalskatten på kommunfullmäktige.

Lorents Burman (S) och Andreas Löwenhöök (M) debatterade kommunalskatten på kommunfullmäktige.

Foto: Fotograf: Arkivbild, TT och Lars Westerlund

Ledarkrönika2024-02-08 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den frågeställningen är något av ett test för vem som säger ja eller nej till sänkt skatt i Skellefteå kommun. Tycker du att det är viktigast att kommunen har råd att bygga ett äventyrsbad, då vill du nog inte heller att skatten ska sänkas. För det är kring storleken på framtida investeringar som striden står när skatten debatteras bland de styrande politikerna. Skellefteå kommun har nämligen en stabil ekonomi. Inte så att pengarna räcker till vad som helst, men jämfört med många andra kommuner, ser läget rent allmänt ljust ut. Under de kommande tio åren vill kommunen använda detta stabila utgångsläge för att bygga nytt. Frågan är bara hur mycket som är lagom?

Tisdagen 6 februari var det möte med kommunfullmäktige i Skellefteå och då diskuterades de långsiktiga förutsättningarna för kommunens ekonomi. Moderaterna lyfte åsikten att det skulle gå att sänka skatten med tanke på kommunens stabila situation. Kommunalskatten i Skellefteå är 22,60 kronor för varje intjänad hundralapp. Det är 1,90 kronor högre än riksgenomsnittet. Men Moderaterna var inte inne på att sänka skatten så mycket. Förslaget var en sänkning på 10 öre nästa år, och totalt 50 öre över några års sikt. Man kan helt klart se detta som ett försiktigt förslag.

När skattefrågan diskuterades i kommunfullmäktige kom såklart protester. Men dessa handlade inte om att kommunen inte skulle ha råd att anställa lärare, vårdbiträden eller parkarbetare ifall skatten skulle sänkas. Protesterna handlade istället om att kommunen inte skulle kunna investera, bygga nytt och renovera, i lika hög grad som planerna nu pekar på. 

Det är nämligen så att de politiska partierna i Skellefteå i princip är eniga om hur mycket som skolorna, äldreomsorgen, socialtjänsten och annan skattefinansierad verksamhet ska få kosta. Det finns i och för sig skillnader mellan partierna om hur medlen ska fördelas mellan olika verksamheter. Alliansen vill till exempel ta från fritidsverksamheten och ge mer till skolorna. Men den stora åsiktsskillnaden ligger i hur många och vilka nybyggen som kommunen ska genomföra. Moderaterna tycker att kommunen ska investera lite mindre, och istället sänka skatten.

På lång sikt är det klokt att hålla skattenivån lagom låg, eller åtminstone förebygga behovet att höja den. Skatt är ju ett nödvändigt ont. Vi betalar den för att få en fungerande gemensam välfärd. Men det finns inget egenvärde i att ta ut en viss nivå av skatt; snarare tvärtom. Människor har rätt att få använda sin lön eller pension utefter egna önskningar. Därför ska politikerna vara sparsamma. Både med hur mycket skatt de tar ut och med hur skatteintäkterna används.  

Den samhällsomvandling som Skellefteå med omnejd nu står i innebär stora behov av både växande kommunala verksamheter och utbyggnad av kommunal infrastruktur. Allt detta kostar. Men genom ökad inflyttning och ekonomisk tillväxt kommer kommunens intäkter att växa. Det är därför ett bra läge för kommunen att genomföra en försiktig nedjustering av skatteuttaget just nu. Det är i goda tider som det är enklast att vidta denna typ av åtgärder, och det är i längden rätt att kommunen justerar sitt skatteuttag så att det matchar behoven för de verksamheter som ska bedrivas. Den kommunala ekonomin bör inte tillåtas bli så stark att politikerna frestas till fler och större nöjesbyggen.