Alliansen i Region Västerbotten leds av Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L) och Hans-Inge Smetana (KD).
2025 måste regionen klara sin ekonomi. Både lagen och tillgången på pengar tvingar dem till det. För att lyckas krävs besparingar. För oss väljare är det nu viktigt att undersöka vilken sida i politiken som har bäst besparingsförslag.
Alliansen, som består av M, C, KD och L, har redovisat ett budgetförslag som har tydliga skillnader mot majoriteten (som består av S, V och MP).
Den främsta skillnaden gäller vilka personalgrupper som det ska skäras ned på. S, V och Mp har redan presenterat ett förslag där 300 tjänster inom vården ska tas bort. Jag har skrivit om att det är en smärtsam besparing.
På papperet ser Alliansens besparingsförslag klart bättre ut. De vill bara spara bort 100 tjänster i vården men 147 tjänster inom sådant som inte är direkt vård.
Den svåra frågan är vilka av dessa besparingar som faktiskt kan genomföras. Ett argument för majoritetens modell är att deras besparing ska spridas ut på den stora gruppen vårdanställda. Det ökar sannolikheten att det faktiskt är möjligt att nå upp i volym.
Samtidigt visar Alliansen att antalet anställda som inte arbetar med direkt vård har ökat snabbt. Enligt dem har antalet chefer, ledningsresurser, handläggare och administratörer ökat med en fjärdedel sedan 2018. Om Regionen klarade sig med färre byråkrater 2018 än idag så är det givetvis möjligt nu också.
Norran har ännu inte tagit del av något budgetförslag från Sverigedemokraterna, men det är svårt att se hur de ska kunna presentera trovärdiga besparingar som inte innehåller personalneddragningar.
Petter Nilsson är gruppledare för SD i Region Västerbotten.
Alliansens förslag illustrerar detta. Där finns åtgärder som bidrar till en starkare ekonomi. Det handlar exempelvis om höjningar av sjukvårdstaxor och försäljning av Vindelns folkhögskola. Men i sammanhanget ger dessa åtgärder inte tillräcklig effekt.
Sverigedemokraterna har tidigare meddelat att de vill dra ner på regionens kulturkostnader och sluta betala för Norrlandsoperan. Det skulle vara en besparing på cirka 25 miljoner kronor per år. Med tanke på att besparingsbehovet inför 2025 är cirka 450 miljoner blir det tydligt att det inte går att rädda regionens ekonomi utan att spara på personal.
Noteras bör att partiernas budgetidéer innehåller förslag som inte är besparingar. Intressantast i Alliansens förslag är en satsning på tandvården och att tillsätta lokala sjukhuschefer i Skellefteå, Lycksele och Umeå.
Konstigast är deras idé att sälja en vårdcentral i Skellefteå till privata aktörer. Sådant har misslyckats förr. Bättre vore att driva igenom ett realistiskt vårdvalssystem som öppnar för fler aktörer inom primärvården.
Majoriteten i Region Västerbotten leds av Peter Olofsson, Emma Lindqvist (MP) och Jonas Karlberg (V).
Än så länge har ingen politisk part lanserat idén om en skattehöjning. Västerbottens väljare bör vara mycket skeptiska mot sådana förslag. Kommunerna i länet tar redan idag ut höga skatter och regionens skatt ligger i sin tur relativt högt jämfört med riket.
För 20 år sedan var landstingsskatten i Västerbotten 9,50. Nu är regionskatten 11,35. Vid varje höjning under dessa år har argumentet varit att en skattehöjning löser ekonomin. Men det har inte skett.
Det som behöver ske är att regionen tar kontroll över sina kostnader och skapar en fungerande sjukvård inom en rimlig ekonomi. Just nu verkar Alliansen ha den bästa idén för hur det ska gå till.