Kinesisk bilproduktion. Sedan 2013 byggs Volvobilar för den asiatiska marknaden i Kinesiska Chengdu.
När denna text skrivs förhandlar bolaget om ett paket på några miljarder kronor för att undvika en total konkurs. Men för att klara en fortsatt utveckling krävs ännu mer. Just därför luftas krav på att svenska staten eller EU borde gå in med pengar.
Bland politiker på nationell nivå och i EU pågår nu en diskussion om vad som är rätt att göra. Sveriges näringsminister Ebba Busch (KD) tog i veckan ställning mot svenskt statsstöd till Northvolt.
– Det vore oansvarigt mot de svenska skattebetalarna, sade Busch.
Samtidigt verkade hon intresserad av att EU-länderna skulle göra något gemensamt.
– Det är inte en jämn spelplan globalt. Vi har stenhård ojuste konkurrens från Kina och från våra vänner i USA. I det här geopolitiska läget behöver vi då bestämma: ska vi låta all civil infrastruktur hamna i händerna på främmande makt? sade Busch.
Till civil infrastruktur brukar räknas sådant som vägar, kraftledningar och telekommunikation. I en alltmer orolig värld är det inte konstigt att fler samhällssektorer eller hela industribranscher börjar uppfattas som strategiskt viktiga. På Norrans debattsida finns en aktuell replikväxling angående livsmedelsförsörjning i norra Sverige vid händelse av krig.
Att vara oberoende från främmande makt och självförsörjande kan låta tryggt och säkert, men det är en väg till fattigdom. Om det dessutom är staten som ska garantera detta ekonomiska oberoende, genom att rädda industrier i nöd, är det dessutom slöseri med våra skattepengar.
I diskussioner om ojuste global konkurrens uppmärksammas oftast bara företagen och de som arbetar där. Mindre ofta lägger man fokus på de som köper industrins produkter. Enkelt sagt är det europeiska bilköpare som är de största vinnarna när Kina subventionerar elbilstillverkning eller batteriproduktion.
Den största förloraren är kinesen som köper en elbil. Hen har betalt för bilen två gånger. En del av kostnaden har hen betalat som skatt vilken gått vidare till subventionen. En annan del har hen betalt som pris vid bilköpet. Den europeiska kunden slipper skattekostnaden och får dessutom köpa en bil som är billigare än vad den hade varit utan subvention.
Men missar inte Europa en massa jobb om gröna industrier växer fram i Kina istället för i EU? Nej, inte nödvändigtvis. Den som säljer något är beroende av att det finns kunder. Ju mer som produceras i Kina, desto större blir deras intresse att byta sin produktion mot sådant som vi har och de saknar. Det relativa värdet på Europas produktion ökar alltså när omvärlden producerar mer. Men detta förutsätter att vi handlar med varandra.
Det förutsätter också att Sveriges och EU´s ekonomier är öppna för förändring, att människor rustas för att vara med i förändringarna, samt skyddas från negativa konsekvenser när gamla jobb försvinner.
Norrans poliske redaktör Andreas Westerberg i samtal med näringsminister Ebba Busch (Kd).
Det är väl känt att EU´s företag kämpar med den tunga regelbörda som de måste förhålla sig till jämfört med globala konkurrenter. Ett växande problem är också de nya gränshinder som just nu ställs upp inom EU av bland annat Tyskland och Frankrike.
Samtidigt har EU och Sverige fördelar i den globala konkurrensen som vi kan bygga vidare på. Ekonomiska skydd som a-kassa och bostadsbidrag, breda system för skola och utbildning, samt offentligt finansierad vård- och omsorg är några exempel.
Svenska staten och EU bör fortsätta fokusera på det som politiken är bra på, att bygga fungerande samhällen där människor utvecklas, och undvika det politiken är sämst på, att äga och driva företag.