Northvolt Ett i Skellefteå. Fabriken kanske lyckas överleva, men dess öde avgör inte EU´s eller Skellefteås konkurrenskraft.
Northvolts amerikanska chapter 11 process har gett bolaget lite andrum. Chanserna har ökat för ägarna att rädda företaget. I debatten kopplas bolagets öde samman med flera stora samhällsfrågor.
De mest pessimistiska debattörerna summerar läget som att Northvolt är avgörande för klimatet, Europas konkurrenskraft och rikets säkerhet. Även om mycket står på spel är en sådan svartsyn en överdrift. I denna text tänker jag skriva om en av dessa samhällsfrågor: konkurrenskraften. Gröna omställningen och säkerhetspolitiken får jag återkomma till en annan gång.
Budskap om Europas hotade konkurrenskraft har blivit starka under hösten efter en omtalad EU-rapport. Problemet är dock att konkurrenskraft är svårt att mäta och att den inte hänger på enskilda industribranscher.
När länders ekonomiska konkurrenskraft debatteras är det ofta arbetskraftens produktivitet som lyfts fram. Den mäts med BNP per arbetad timme. USA har, med detta mått, haft en starkare utveckling än EU under de sista 20 åren.
En hög produktivitetssiffra säger dock för lite om samhällets samlade konkurrenskraft. Jämförelsesiffran innehåller väldigt många mätproblem. Här kommer tre exempel:
- Miljöförstöringen: USA´s stora oljeindustri är ett viktigt bidrag till den amerikanska produktiviteten. Men skadorna som oljeproduktionen medför på miljön räknas inte in i BNP. Det innebär att industrins positiva bidrag till samhället överdrivs.
- Tjänstesektorn: Det finns många fler förskolor inom EU än i USA där "markservicen" ofta sköts av mammorna. De amerikanska kvinnornas obetalda omsorgsarbete försvinner ur statistiken samtidigt som europeiska förskollärare räknas in i den.
- Arbetad tid: På stadshuset i Skellefteå har nästan alla medarbetare stämpelklocka. Men kan man räkna med att varje instämplad timme ägnas åt arbete? Och är det säkert att alla utstämplade timmar används till fritid? Det är uppenbart svårt att mäta antalet arbetade timmar i en ekonomi.
Jämförelsen mellan EU och USA säger alltså för lite om vilken uppmätt produktivitetsnivå som är eftersträvansvärd.
Ger stärkt konkurrenskraft. Politikerna bör hellre bygga Norrbotniabanan än rädda enskilda företag.
När det gäller batteriproduktion, lyfts ofta Kina fram som hotet. Men det är ett land med låg produktivitet per arbetad timme. Det är bara inom vissa branscher som de har lyckats skapa internationellt konkurrenskraftig produktion. Batteritillverkningen är en sådan.
På lång sikt byggs länders konkurrenskraft av väl fungerande samhällen, med utbildning, sjukvård, infrastruktur och forskning. Både Kina och USA har stora problem inom dessa områden jämfört med EU och Sverige. EU´s största problem för konkurrenskraften är däremot den stora mängd regler som läggs på företagen.
Ingen ska låtsas om att det inte vore en stor smäll för Europa och Skellefteå om Northvolt stängde sina portar helt och hållet. Men det gäller att hålla proportionerna klara. Våra ekonomiska krav på staten och EU ska inte vara att de ska rädda batterifabriken.
Ursula von der Leyen är EU-kommissionens ordförande.
Nej, det är samma faktorer som är viktiga nu som när allt såg ut att gå som tåget för Northvolt. Det handlar om ett samhälle som på bredden är bra för människor. Politiker ska bygga järnvägar, anställa vårdpersonal, och utveckla forskning och utbildning. Det är så ett konkurrenskraftigt samhälle byggs.
Northvolt var en bra idé, och det kan det fortfarande vara. Vi måste våga tro att framåtsyftande affärsidéer kan finansieras av näringslivet. Om de inte kan det är de helt säkert inte hållbara.