Paus i maktens rum. Kommunfullmäktige är högsta beslutande organet i en kommun. Bilden är från Skellefteå kommunfullmäktige.
Skolskjutningen i Örebro väcker frågor om skolor borde vara låsta för utomstående. Ny schemastruktur inom äldreomsorgen sätter fokus på om hur en offentlig arbetsgivare ska balansera mellan brukarnas och personalens behov. Den svindyra Karlgårdsbron i Skellefteå får kommuninvånarna att förfäras och undra var ansvaret för haveriet egentligen ligger.
Dessa olika samhällsfrågor har en sak gemensamt. De hör ihop med demokrati. Vad ska avgöras på demokratisk väg, hur gynnas demokratin på lång sikt, vem har rätt att fatta beslut, och var ligger ansvaret när något går fel? Allt detta är centrala demokratiska frågeställningar.
Skellefteå kommun kommer genomföra så kallade medborgarråd för att utveckla demokratin. Detta var en nyhet som presenterades i veckan. Satsningen hör ihop med att kommunen anställer en demokratiutvecklare. Medborgarråd kan kortfattat beskrivas som att en mindre grupp invånare får sätta sig in i en viktig samhällsfråga och ge råd till politikerna.
Låsning av skolor, principer inom äldreomsorgen eller brobyggen skulle i mina ögon kunna vara frågor som fick behandlas i ett medborgarråd. Men jag ser både problem och faror med arbetssättet.
Sveriges starka demokrati
Inom den svenska politiska traditionen har folkrörelserna tillsammans med åsiktsfriheten och den fria pressen gjort att det funnits demokratiska påverkansmöjligheter även mellan valen. Dessutom har kommuner och myndigheter etablerat olika arbetssätt där medborgare får tycka till inför viktiga beslut. På arbetsplatser gör föreningsfriheten och medbestämmandelagen (MBL) att det finns demokratiska spelregler även där.
Medborgarråd kan nu komplettera demokratin med en ny möjlighet till medbestämmande. Det är särskilt bra med tanke på att allt färre svenskar engagerar sig i själva partipolitiken.
En krävande metod
Fungerande medborgarråd kräver mycket. Om de ska ge tungt vägande råd till politikerna måste råden utses på rätt sätt och få bra förutsättningar att sätta sig in i den aktuella frågan. Den som utses till ett råd kanske bara ställer upp om den får något för det, och experterna som ska informera rådet behöver såklart göra det på sin arbetstid. Kort sagt kommer det kosta både tid och pengar att genomföra väl utformade medborgarråd. Det återstår att se hur ofta det blir värt det.
Andreas Westerberg är Norrans politiska redaktör.
Farorna med medborgarråd
Makten i en kommun avgörs ytterst i valen till kommunfullmäktige. De som sitter där har väljarnas förtroende att styra, men kan också avkrävas ansvar när något går fel. Kommunens högsta ledning bör aldrig få skylla ifrån sig på andra när det gäller kommunala frågor. De har makten och ansvaret.
Användningen av medborgarråd kan så tvivel i denna grundprincip. Ska vi låsa skolorna? Om rådet säger nej och politikerna följer det. Är det då medborgarrådet eller politikerna som bär ansvaret vid nästa skolkris? Eller tvärtom. Politikerna bestämmer sig för att inte bygga klart den svindyra bron. Kan man då klaga på dem för att de inte höll ett medborgarråd innan beslutet?
Kommunen ska lyssna på invånarna
Politikerna kan bli mycket bättra på att lyssna till vad invånarna vill. Medborgarråd är möjligen ett komplement inom demokratin i vissa speciella fall. Men våra valda representanter bör fortsätta vara de som har makten och ansvaret. Om de gör ett dåligt jobb borde de inte få sitta kvar. Demokratin ska fungera mellan valen, men också på själva valdagen.