Build Your Dream (BYD), den kinesiska elbilstillverkaren Shenzen, är en enorm fabrik med eget hotel, sjukhus och bostäder.
Jag har inte tänkt så mycket på Kina, sedan jag tvingades lära mig alla kejsar-dynastier i gymnasiet (de är oändligt många). Men nu dyker Kina upp som ett spöke i var och varannan nyhetsartikel som jag läser. Plötsligt känns landet som ett stort, mörkt hot där borta i öst.
Jag läser om varningar för fullskaligt handelskrig. ”Kina ses alltmer som ett potentiellt hot mot Europas välfärd, men också mot dess säkerhet. För EU är det inte möjligt att återvända till de gamla tiderna med ett naivt engagemang med Kina”, säger investmentbanken Natixis (DI 21 oktober 2024). I det här begynnande ekonomiska kriget har EU infört tullar på elbilar och batterier tillverkade i Kina. Kina har å sin sida infört tull på… fransk konjak. Tydligen ska det ses som ett varningsskott.
Jag vet inte hur mycket fransk konjak som dricks i Kina, men jag vet att inflödet av billiga elfordon och batterier till EU är en del av Kinas troliga strategi att göra resten av världen beroende av deras teknik och produkter. Kina har investerat 231 miljarder dollar(!) för att utveckla sin elbilsindustri, enligt Center for Strategic and International Studies. Omfattningen av det kinesiska statliga stödet motsvarar nära 19 procent av den totala elbilsförsäljningen mellan 2009 och 2023. Dessutom dominerar Kina tillverkning av batterier, landet kan ensamt täcka hela världens efterfrågan.
Hm. Jag kanske kan ta bort ordet ”troliga” från stycket ovan, det är snarare uppenbart att Kina spelar på en helt annan spelplan än västvärlden.
Men är det så hemskt om Kina får dominera batteritillverkning och elfordonsmarknaden? Ja, det är problematiskt ur många perspektiv. COVID-19 lärde oss att det är sårbart med globala leveranskedjor, och beroendet av rysk gas har i skuggan av kriget skakat om många europeiska länder. EU bör vara självförsörjande av batterier för energilagring, då det är av strategisk vikt för en hållbar energiförsörjning och i förlängningen, gröna industrier.
På tal om grönt, så är det knappast färgen på de batterier som Kina levererar. Att tillverka batterier till elfordon i Europa, skulle innebära dramatiskt minskade utsläpp av koldioxid. Närmare bestämt 37 procent mindre utsläpp jämfört med en kinesiskkontrollerad leveranskedja och med mer än 60 procent om förnybar el används i produktionen (d.v.s. Northvolts affärsidé), enligt en rapport från tankesmedjan Transport & Environment (Maj, 2024). Det är stora och viktiga siffror.
Neddragningarna på Northvolt är ett bakslag för drömmen om ett EU som är självförsörjande på batterier och energilagring.
Och sen har vi givetvis den europeiska bilindustrin, som hotas att utarmas om man inte hänger med i tekniksprången som sker. I förlängningen så är det många jobb som riskeras, om man inte säkrar europeisk tillverkning av elfordon och den viktigaste komponenten i dessa – batterierna.
Kanske borde jag ha lyssnat bättre på Kina-lektionerna på gymnasiet, nött in några fler kinesiska tecken och nappat på erbjudandet om extra lektioner i mandarin. För om jag lärde mig något av allt tragglande om kinesiska dynastier är det att Kina inte spelar det snabba spelet. De nöter på, härdar ut och flyttar fram sina positioner, för att säkra sin plats på världskartan i decennier. Vi kan tycka vad vi vill om det, men vi får som sagt inte vara naiva i relationerna med Kina. De kommer knappast underlätta EU:s ambitioner att bli självförsörjande på batterier och kanske är det så att vi får se en kinesisk ägare hänga upp sin skylt på Northvolts fabrik i Skellefteå, om finansieringen inte blir löst. Vad tror du?
Åsa Svanberg, fristående ledarskribent