Välfärdsbrotten är i dag den största källan till inkomst för den organiserade brottsligheten. Det är en typ av brottslighet som nu kan få ett starkare fäste och alltmer drabba Skellefteå kommuns verksamhet.
På senare tiden har man kunnat läsa om misstänkta brott kopplade till Region Västerbottens förvaltning av pensioner. Norran har rapporterat om misstänkt fusk med bidrag till en romsk förening och tidningen har även skrivit om misstankar om brott kopplade till företaget som drev Skellefteå kommuns härbärge. Vad som syns ser är bara toppen på isberget av misstänkt fusk. Under ytan finns en mer omfattande problematik. Det är slutsatsen man dels kan dra av Brottsförebyggande rådets (Brå) analys av välfärdsfusket, dels vad en granskning av kommunernas fakturor nu visar.
Dataanalytikern Jens Nylander tröttnade på slöseriet i kommunerna och påbörjade en egen och unik granskning. Med AI-stöd har han systematiskt (försökt) granska alla kommuners samtliga fakturor. Under sin granskning har han funnit bevis på att det slösas och fuskas för miljardbelopp. Ungefär 90 miljarder kronor årligen betalas ut på felaktiga grunder, menar Nylander. Han har inte visat hur stor Skellefteås kommuns andel av fusket är, men kommunen köper varor och tjänster för 1,5 miljard varje år. Från januari 2022 till maj 2023 ställdes närmare 237 000 fakturor fördelat på cirka 3400 leverantörer till Skellefteå kommun. Kommunens utmaning är att hantera flödet av utbetalningar effektivt, samtidigt som fusket minimeras. Varje faktura eller företag kan inte granskas i minsta detalj. Men det går att skapa arbetssätt som minskar risken för att fusket fäster sig. Att det sker är viktigt i en tid när kommunen budgeterar för enorma offentliga investeringar i närtid.
Den nuvarande planen på kommunala investeringar i Skellefteå uppgår till 29 miljarder fram till år 2033. Pengarna ska gå till nya bostäder och ny infrastruktur. Volymen av investeringar ihop med antalet leverantörer gör överblicken svår. Kommunen blir ständigt sårbar för fusk i liten och stor skala. Dock visar kommunens senaste ansökan om stöd från Brå att tiden är inne för att se allvarligare på risken med ökat fusk i välfärden. I den senaste ansökan beskrivs en bild där kriminella nätverk vill etablera sig i Skellefteå. Och en risk för att brotten inom välfärden får ett starkare fäste inom kommunen. Ansökan äskade om ett stöd på 1,7 miljoner kronor. Det skulle satsas på att Skellefteå kommun utvecklar rätt kompetens och metoder, för att bättre kunna stävja fusket i välfärden.
Insikten om den ökade risken för fusket tycks vara god från kommunens sida. Risken har adresserats, och följts av en strategi som ska försvåra denna typ av brott. Det som återstår är att se om strategin lyckas i praktiken. Att man identifierar ett svårt problem i tid är ingen försäkring för att man hanterar det väl. Åren fram till 2033 blir därför ett elddop för det förebyggande arbetet; skattemedel får varken förskingras eller förslösas. Det urholkar tilliten i samhället – och gör samhällskontraktet svagare.
Brå har ännu inte beviljat Skellefteå kommun riktat stöd mot fusk i välfärden. Men inget hindrar att kommunen själv avsätter mer resurser i förebyggande syfte. Det är bättre med dyra satsningar i dag – än att betala en svidande räkning för fusket i morgon. Skellefteås tillväxt får aldrig bli en guldgruva för välfärdens fuskare.
Adam Bäckström, fristående ledarskribent