Regeringen vill skärpa lönekravet för den som söker arbetstillstånd och är medborgare i ett land utanför EU. Det nuvarande kravet är att arbetstagaren ska tjäna minst 80 procent av den svenska medianlönen. Det nya förslaget innebär att den som ansöker om arbetstillstånd måste garanteras en inkomst minst i nivå med medianlönen. Det blir möjligtvis några undantag från inkomstkravet inom särskilda bristyrken och geografiska områden, men inte särskilt många.
Regeringen har två skäl till sin föreslagna reform. De vill främja invandringen av högkvalificerad arbetskraft, och utesluta invandring till yrken där inhemsk arbetskraft ska täcka arbetsgivarnas efterfrågan av personal. Förslaget är en fortsättning på den redan påbörjade åtstramningen av invandring till Sverige. Med en höjning av lönekravet för arbetstillstånd vill regeringen även driva på för en ökad rörlighet av den inhemska arbetskraften.
Antas förslaget om högre lönekrav för arbetstillstånd riskerar det att bli ett dråpslag för Västerbottens framtida utveckling, det visar remissvaren som Northvolt och Region Västerbottens lämnat till regeringen. Northvolt skriver att förslaget om högre lönekrav “äventyrar bolagets möjligheter att rekrytera och behålla nödvändig arbetskraft”. Region Västerbotten resonerar i liknande ordalag som Northvolt gör. De skriver att en höjning av lönenivåerna skulle påverka dem som arbetsgivare negativt. I regionens skrivelse står det också att reformförslaget “väsentligen påverkar länets 15 kommuner” i deras möjlighet till att klara kompetensförsörjningen.
I ljuset av verkligheten är Northvolts och Region Västerbottens oro högst befogad. De skulle få ännu större problem med att rekrytera arbetskraft. Förslaget skulle därmed kunna skapa en negativ dominoeffekt av ännu större arbetskraftsbrist i hela länet. Man bör ha i åtanke att Skellefteå har en arbetslöshet under fyra procent. Det är så lågt att man i princip kan säga att det råder full sysselsättning. I praktiken innebär detta att nettotillskottet av arbetskraft måste komma utifrån. Givetvis kan regeringen inte bara beakta det behov av arbetskraft som finns i Skellefteå och länets övriga kommuner. Dock borde enbart oron för hur Skellefteå skulle påverkas av högre inkomstkrav för arbetstillstånd vara skäl nog att förpassa förslaget i en malpåse.
Det finns förhoppningar om att arbetslösa svenskar skulle kunna flytta norrut. När Skellefteå deltog i EU-projektet Relocate valde endast 53 av 431 personer att flytta till Skellefteå. Dessa siffror visar på svårigheten att attrahera inhemsk arbetskraft från södra till norra Sverige. Därmed är Skellefteå högst beroende av arbetskraftsinvandring, såväl från länder innanför som utanför EU.
Visserligen öppnar regeringen för möjliga undantag från lönekravet i sin utredning. Men så gott som hela den kommunala och regionala vårdsektorn i Skellefteå brottas med rekryteringsproblem. Därför blir regeringens lönekrav ett direkt skott i foten på Skellefteås arbetsmarknad.
En lyhörd regering förstår signalvärdet när såväl näringsliv, stora fackförbund som regionen står enade i slutsatsen att lönekravet inte bör höjas. Om regeringen trots det går vidare med sitt förslag om höjda lönekrav för arbetskraftsinvandring äventyras mycket. Inte minst äventyrar regeringen en avgörande faktor för Skellefteås fortsatta tillväxt.