Sametinget behövs för Sápmi och för Sverige

Idag är det samernas nationaldag. Datumet kommer sig av att den första samiska kongressen hölls i Trondheim den 6:e februari 1917.

Den 6:e februari firas samernas nationaldag

Den 6:e februari firas samernas nationaldag

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledarkrönika2024-02-06 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Alltsedan dess har olika samiska organisationer arbetat för samiskt självbestämmande inom de skandinaviska länderna. Denna strävan har ofta varit ifrågasatt och just nu höjs röster för att de svenska samernas självbestämmande har spårat ur och riskerar att splittra samhället. 

Sametinget är idag det viktigaste nationella forumet för samiskt inflytande i Sverige. Det är en organisation som styrs av folkvalda samiska politiker och alla myndiga samer i Sverige har rösträtt i sametingsvalet. 

Sametinget beskrivs ibland som en samisk riksdag, men formellt är det en statlig myndighet. Det innebär att staten bestämmer vad sametinget ska göra och vilken ekonomi det får för att utföra sina uppgifter. 

Politikerna i sametinget har begränsad makt. De kan besluta om prioriteringar av de medel som de får av staten, samt fatta konkreta beslut inom de uppdrag som staten bestämt, men inget utöver det.

Det finns dock kritik mot hur sametinget utför sitt uppdrag. Nyligen publicerade Svenska Dagbladets ledarsida (SvD) en artikelserie i tre delar där Sametinget beskrivs som dysfunktionellt, präglat av korruption och jäv, och ytterst en organisation som skapar en stat i staten. Artiklarna i SvD bygger till största delen på en rapport från statskontoret, där brister inom Sametinget beskrivs, men de hänvisar också till enskilda politiker och tjänstepersoner.

Det är viktigt att folkvalda representanter granskas, och statliga myndigheter ska vara föremål för kritisk prövning. Därför är det bra att SvD lyft fram brister som finns i sametingets arbete. Det är dock inte självklart att den väldigt mörka bild som den tidningen målat upp är helt rättvis. 

När Västerbottens Folkblad intervjuade Martin Johansson, som var den ansvarige för statskontorets rapport, uttryckte han att de brister som finns hos Sametinget liknar de som ofta kan hittas inom små kommuner. Där kan det vara svårt att bygga upp en professionell organisation och det är lätt hänt att personliga kontakter blir viktigare än byråkratins regler.

Den som vill avskaffa sametinget för att det riskerar bli en stat i staten bygger sina argument på överdrifter och är blind för orsakerna till att det kan vara rätt att ge ett urfolk som samerna lagliga forum för inflytande. Fokus i kritiken borde ligga på hur Sametinget kan fungera bättre. Utan en välfungerande demokratisk organisation, som kan tala för alla samer, blir både det samiska och det svenska samhället lidande. 

Staten behöver en samtalspartner i frågor som är viktiga för samer, och det samiska samhället behöver ett forum där skilda åsikter kan brytas mot varandra. Innan sametinget fanns var det samebyarna som utgjorde grunden för samiskt kollektivt agerande. Men det är endast en minoritet av samerna som ingår i en sameby och inflytandet i dessa ekonomiska föreningar beror på mängden renar man äger. Till sametinget däremot, räknas varje samisk röst lika. 

Sverige är ett land med flera etniska minoriteter. Bland dessa har samerna en särställning som urfolk. Ett väl fungerande samhälle förutsätter att vi alla kan leva tillsammans. Men denna samlevnad kan aldrig bli konfliktfri ifall ena parten helt måste underordna sig den andra. Samerna som urfolk bör ges möjligheter till självbestämmande inom frågor som är viktiga för dem. Därför ska sametinget utvecklas, inte avvecklas.